Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Väg in vindkraftens klimatnytta i miljöprövningen”

Vindkraftens klimatnytta finns inte i ett enda domskäl i 51 relevanta vindkraftsdomar sedan 2016. Inte heller regeringen har specifikt nämnt klimatnyttan i de vindkraftsbeslut vi granskat. Det skriver representanter för nätverket Vindkraftens klimatnytta som i dag publicerar ny rapport.

Publicerad: 31 Mars 2020, 07:29

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Regeringens nya stimulanser måste utformas så att de underlättar för vindkraften och annan förnybar energi. Det anser nätverket Vindkraftens klimatnytta. Här, Markbygden, utanför Piteå, Europas största vindkraftspark på land.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman, SvD, TT


Vindkraft och annan förnybar el spelar en helt avgörande roll för en klimatsmart elektrifiering av transportsektorn och industrin, och blir en grundsten i det fossilfria samhället. Dessutom ger vindkraften en stor och omedelbar klimatnytta genom elexport, då den ersätter fossil elproduktion i våra grannländer. 

Ändå väger vindkraftens klimatnytta mycket lätt i tillståndsprocessen, då det avgörs om en vindkraftspark ska få byggas eller inte. Coronakrisen slår hårt mot den svenska ekonomin och jobben. Regeringens nya stimulanser måste utformas på ett klimatsmart sätt, så att de underlättar för vindkraften och annan förnybar energi. 

Mark- och miljööverdomstolen, MÖD,  har inte nämnt vindkraftens klimatnytta i ett enda domskäl i sina 51 relevanta vindkraftsdomar sedan 2016. Inte heller regeringen har specifikt nämnt klimatnyttan i de vindkraftsbeslut vi granskat. Det framgår av en ny rapport, som i dag publiceras av nätverket Vindkraftens klimatnytta.

MÖD:s domskäl anger visserligen att vindkraften är en viktig förnybar energikälla och att utbyggnaden ligger i linje med miljömålen, har ett starkt allmänintresse, underlättar att nå de energipolitiska målen samt bidrar till hållbar utveckling.

Men vindkraftens allra största fördel, att den snabbt kan minska utsläppen av växthusgaser och kraftigt minska vår klimatpåverkan, nämns alltså inte i domskälen. Det utgör på sikt ett allvarligt och stort hinder för den svenska klimatpolitiken.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket utvecklar nu en ”Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad”, där myndigheterna vill skapa förutsättningar för 100 TWh vindkraft år 2040. Detta motsvarar cirka 50 procent av den förmodade svenska elanvändningen, som enligt olika prognoser kan öka från nuvarande cirka 140 till uppemot 200 TWh.

På kort sikt är det inget problem, eftersom det pågår en snabb vindkraftsutbyggnad. Förra året producerade vindkraften 20 TWh. Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos anger att elproduktionen från vindkraft ökar till 37 TWh år 2022, medan Svensk Vindenergis prognos är att vindkraften fördubblas till 40 TWh år 2022 och når 45 TWh år 2023.

Men därefter är det mycket osäkert. Energimyndigheten och Naturvårdsverket anser det ”oroande att det tillkommer väldigt få nya tillstånd och många ansökningar avslås eller minskas ned under processens gång”. Vi har granskat statistiken:

Färre avgjorda ärenden. Antalet vindkraftsparker som fått sina tillståndsärenden avgjorda har minskat från närmare 50 parker om året under 2014 och 2015 till 25–35 parker åren 2017 och 2018, enligt Energimyndighetens senaste rapport om ett helt förnybart elsystem. 

Bara sex godkända projekt. Under 2019 var det sannolikt bara sex vindkraftsprojekt med totalt 135 verk som fick slutligt tillstånd (vilket inkluderar både nya tillstånd och ändringstillstånd). 

Bara 11 nya ansökningar. Under 2019 lämnades det, enligt vår egen sammanställning, endast in 11 nya ansökningar om vindkraft, avseende totalt 140 verk. Det är en mycket låg nivå, och dessutom är risken stor att ett av de största projekten, 25 verk i Arvika, kommer att stoppas av kommunen.  

För få nya samråd. Perioden 2016 till 2018 halverades antalet inledande ”samråd” om vindkraft (och antalet berörda verk), jämfört med perioden 2014 till 2015. Under 2019 skedde en återhämtning med 37 inledda samråd, men hälften av dessa avsåg äldre ändringsärenden.

Den samlade bilden är att det startas för få nya projekt, eftersom det är mycket svårt att hitta nya vindkraftsprojekt i bra lägen där det bedöms troligt att tillstånd kommer att beviljas. 

Många möjliga vindkraftsprojekt stoppas i ett tidigt skede på grund av kommunernas och Försvarsmaktens veton, och många ansökningar avslås eller begränsas på grund av konflikter med motstående intressen som exempelvis rennäring och artskydd. Det medför stora kostnader att inleda ett projekt och risken för avslag är alldeles för hög. Om trenden fortsätter kan vindkraftsutbyggnaden i Sverige stagnera om ett par år. 

Därför är det mycket positivt att regeringen tillsatt en utredning, ledd av Migrationsverkets tidigare chef Anders Danielsson, för att ”se över svensk lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag”. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att Sveriges klimatmål ska kunna nås.

Utredningen ska bland annat se över miljöprövningen av ”verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen”. Detta gäller definitivt vindkraft.

Om vindkraften femdubblas från 20 till 100 TWh, som myndigheterna planerar för, får det en mycket stor klimatnytta, oavsett om den nya elen används för att elektrifiera och minska utsläppen inom den svenska transportsektorn och industrin eller om elen exporteras. 

Våra beräkningar, som främst baseras på andra studier, visar att 1 TWh ny vindkraft kan minska utsläppen med cirka 0,6 miljon ton koldioxid, oavsett om den används för elektrifieringen i Sverige eller exporteras. Det betyder att ytterligare 80 TWh vindkraft kan minska utsläppen med 48 miljoner ton, nästan lika mycket som Sveriges samlade territoriella utsläpp under 2018 (52 miljoner ton). Men det sker inte av sig självt.

För det första bör regeringen följa Klimatpolitiska rådets förslag om att föra in klimathänsyn i miljöbalkens portalparagraf, det bör ske ett tillägg i miljöbalken som anger att den klimatmässiga nyttan av verksamheten särskilt ska beaktas och miljöbalken bör modifieras på ytterligare några punkter för att inte sätta käppar i hjulet för vindkraftsutbyggnaden.

För det andra bör fastighetsskatten för vindkraft inte gå till staten utan till kommunerna, eftersom det är kommunerna som möjliggör vindkraften och dess stora klimatnytta. 

Genom att väga in vindkraftens stora klimatnytta i miljöprövningen, och samtidigt uppmuntra kommunerna att delta i klimat- och energiomställningen, kan vindkraftsutbyggnaden fortsätta. Det kan kraftigt minska vår klimatpåverkan samtidigt som det skapas nya arbetstillfällen, skatteintäkter och konkurrenskraft. Vi har inte råd att vänta.

Anders Wijkman,
ordförande nätverket Vindkraftens klimatnytta

Linda Burenius,
head of public affairs, OX2

Hans Carlsson,
vd, Siemens Gamesa Renewable Energy

Maria Röske,
vd, wpd

Charlotte Unger Larson,
vd, Svensk Vindenergi

Peter Zachrisson,
vd, Stena Renewable

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.