Världen har chansen att göra en grön omstart

Ett EU som sätter en grön omstart av ekonomin högt behöver allierade i andra delar av världen. Nu har USA:s tillträdande president Joe Biden presenterat flera av sina medarbetare, bland annat John Kerry som har till särskilt uppdrag att bekämpa klimatförändringarna. Och det behövs. Från dag ett måste arbetet med att ta tillbaka USA in i Parisavtalet ske på högsta tempo. Den klimatpolitik som demokraterna utlovat under valkampanjen ger hopp för det internationella klimatarbetet som under de senaste fyra åren varit motarbetat av Donald Trump.

En grön nystart kräver både politisk vilja och handlingskraft. Och det behöver komma från alla håll på samma gång. Ett område som varit obegripligt opåverkad av klimatagendan är handelspolitiken. Det är hög tid att ändra på på det.

Klimatavgifter på importer från länder med en otillräcklig klimatpolitik är ett av Bidenkampanjens vallöften. Grunderna i reformen är de samma som Miljöpartiet presenterade i valrörelsen och som du EU-kommissionen arbetar med för att ta fram för EU:s del. Om USA väljer att gå samma väg kan det bli otroligt betydelsefullt för hur rättvisa handelsvillkor kan utvecklas. Det kan bli ett viktigt ekonomiskt styrmedel för att minska världens samlade koldioxidutsläpp och bidra till en rättvisare och klimatsmartare handel. Om EU och USA kan gå hand i att utveckla ett stringent verktyg, och inte låter det förfalla till protektionism, kommer det att bidra till ekonomisk utveckling för länder och företag som satsat framåt påbörjat omställningen till en fossilfri ekonomi.

Vid sidan av nya reformer för en robust grön ekonomi måste vi sluta göra fel. Statliga medel borde inte, oberoende av del i världen, pumpas in i fossil infrastruktur. För Sveriges del har Miljöpartiet drivit igenom förändrad styrning av svenska exportkrediter och slagit fast att fossila satsningar ska fasas ut. Självklart ska inte svenska skattemedel leda till fördjupat beroende av fossil infrastruktur, varken här hemma eller i andra länder. Samma principer behöver gälla inom EU - inga gemensamma medel ska gå till att hindra medlemsländerna att nå sina klimatåtagande. Denna princip benämns på  EU-lingo do no harm. En bra och självförklarande princip. Det är därför välkommet att Biden utlovat att ta initiativ till en global utfasning av fossila subventioner.

Europas finansmarknad börjar så sakta vakna, och motsvarande trend syns på flera håll. Europeiska investeringsbanken (EIB) har redan aviserat att de ska bli Europas klimatbank och har som mål att stötta investeringar på hela 1000 miljarder euro från år 2021 till år 2030. Den länge emotsedda gröna taxonomin för finanssektorn – ett regelverk som anger vilka investeringar som bidrar till att nå EU:s klimat- och miljömål och som därmed får kallas gröna – kommer också accelerera den gröna omställningen av finanssektorn.

Resurserna finns och viljan finns. När vi som sitter vid borden där besluten tas pekar ut en riktning och får rätt styrmedel på plats kommer vi få se en explosion av gröna innovationer och en snabb utbyggnad av klimatsmarta lösningar.

Det finns ingen enskild reform och inte heller någon enskilt land som ensamt kan rädda klimatet. Förändringen måste ske både i det stora och i det lilla – och det på samma gång. Av den svenska högern framhålls det ofta att vikten bör läggas vid internationellt klimatarbete, då Sverige är för litet för att göra någon skillnad, sägs det.

Så nu är det upp till bevis. Både för EU, demokraterna och den svenska högern. Rimligtvis kommer de alla gemensamt göra vågen när EU-kommissionen inom kort lägger fram förslag till klimatavgift som kan skydda progressiva svenska företag mot konkurrens från länder och företag som struntar klimatet. Det ser jag fram emot.

Karolina Skog,
riksdagsledamot (MP) och ekonomiskpolitisk talesperson