Varning för svenska överkrav när EU vill bli cirkulärt

Teknikföretagen välkomnar EU-kommissionens ambition med lagförslaget för hållbara produkter. Men vi vill samtidigt varna för risken att Sverige kommer att kväva företagens innovationskraft genom att lägga på extra nationella krav som man tidigare har gjort på miljöområdet. Det skulle varken gynna miljön eller Sveriges konkurrenskraft. 

Svensk industri medverkar till att ekonomin blir alltmer cirkulär. Det är en viktig pusselbit för ett hållbart samhälle. Cirkulär innebär att de produkter som sätts på marknaden håller längre, är lätta att underhålla och reparera, går att uppgradera, återanvända eller återvinna. De är energi- och resurseffektiva, både när de tillverkas och när de används. Inom den cirkulära ekonomin pratas det om att ”frikoppla den ekonomiska tillväxten från resursuttaget”.

Här har svensk industri något av en särställning. Sveriges teknikföretag har de innovativa lösningarna som behövs för den cirkulära ekonomin och den gröna omställningen. Dessa lösningar är i världsklass och säljs över hela världen.

EU-kommissionen har nu lagt fram ett förslag som gynnar den cirkulära ekonomin, så att de produkter som sätts på marknaden är hållbara i ordets breda bemärkelse. Det är ett välkommet initiativ. 

Ambitionen med förslaget är att både minska miljöpåverkan och resursutnyttjandet, och att förbättra EU:s inre marknad så att hållbara produkter blir konkurrenskraftiga. När den svenska positionen nu ska beslutas är det viktigt att regeringen stöder den ambitionen. 

”När den svenska positionen nu ska beslutas är det viktigt att regeringen stöder den ambitionen.”

Det Sveriges regering inte bör göra är att införa extra nationella krav. Denna ovana har förekommit tidigare, inte minst på miljöområdet. För att svenska företag ska kunna konkurrera med utländska företag på den inre marknaden måste villkoren vara lika. Konkurrensneutralitet är avgörande och särskilt viktigt när det gäller produktreglering. Att Sveriges politiker vill framstå som miljöhjältar riskerar att snedvrida konkurrensen, vilket varken gynnar miljön eller Sveriges teknikföretag. 

En invändning brukar vara att Sverige bör gå före och visa vägen. Men när det gäller globala utmaningar så är det bäst att vi gör det tillsammans inom EU, det är så vi påverkar mest effektivt. 

EU: s lagförslag berör alla produkter som sätts på marknaden, oavsett om de produceras inom eller utanför EU. Då får alla samma krav att hålla sig till. Ett starkt EU påverkar i förlängningen produktionen, både i länder inom och utanför EU. Det gör inte svenska särkrav. 

Ett talande exempel på det senare är Kemikalieskatten, som är en svensk punktskatt för att minska förekomst av flamskyddsmedel. Den har visat sig inte alls bidra till att nå miljömålen. I stället har den lett till ökade priser för konsumenter och ökad administration för både företag och kontrollmyndigheter. 

Svenska teknikföretag har lösningarna och går i täten för det hållbara samhället och den cirkulära ekonomin. Våra svenska teknikföretag har inte bara produkter och tjänster som bidrar till den gröna omställningen, de har också en tillverkning som är bland den mest hållbara i världen. 

”För att svenska företag ska få möjligheten att dela med sig av sina lösningar behöver de verka på en rättvis marknad.”

För att svenska företag ska få möjligheten att dela med sig av sina lösningar behöver de verka på en rättvis marknad. Se därför till att göra EU:s nya lagförslag om hållbara produkter så bra som möjligt.  Och inför inte nationella särkrav som snedvrider konkurrensen. 

Maria Rosendahl
näringspolitisk chef, Teknikföretagen

Karin Aase
enhetschef handel och hållbarhet, Teknikföretagen