tisdag30 maj

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vässa klimatkommunikationen, annars missar vi Parisavtalet

Omslagsbilden på den första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning är ett barn som iklädd stövlar glatt hoppar i en vattenpöl. Jag ser fram emot att viktiga samhällsaktörer som forskningsinstitut, myndigheter, kommuner och regioner tar sitt kommunikationsuppdrag på yttersta allvar – där bildvalet spelar en nyckelroll, skriver Frida Berry Eklund, Våra Barns klimat.

Publicerad: 6 april 2022, 10:21

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ta kommunikationsuppdraget på yttersta allvar och tänk på bilderna, säger Frida Berry Eklund, Våra Barns Klimat. Foto: Appendix Fotografi


Ämnen i artikeln:

miljö kommunikationKlimatpolitik

En av orsakerna att klimatomställningen går för långsamt och inte är tillräckligt genomgripande har delvis att göra med vår stenåldershjärna. Den är nämligen hårdkodad att regera på omedelbara hot på savannen, inte en komplex klimatkris.

Därmed är vår möjlighet att lyckas med klimatomställningen också en kommunikationsutmaning, framför allt för oss i den del av världen som inte ännu känner klimateffekterna lika starkt som Bangladesh, Australien eller Etiopien. Så hur kan vi förmedla klimatkrisen på ett sätt som både kommunicerar allvaret och leder till kraftfull handling?

Nyligen hade jag en upphettad debatt med en person på Twitter gällande bildvalet för den klimatanpassningsrapport som kom i februari med namnet ”Första rapporten från Nationella expertrådet för klimatanpassning”. Omslagsbilden är ett barn som iklädd stövlar glatt hoppar i en vattenpöl. Budskapet jag uppfattar: barnen är glada och klimatanpassning är lika lätt som att dra på sig ett par stövlar när det regnar. Jag raljerar förstås, men min poäng är att bilden står i skarp kontrast till rapportens allvarliga budskap – och det skaver i mig. 

”Omslagsbilden är ett barn som iklädd stövlar glatt hoppar i en vattenpöl.”

Rapportens huvudsakliga målgrupp är politiker och tjänstepersoner – som kanske vet att bilden föreställer en multifunktionell yta (en klimatanpassningsåtgärd) – men för oss andra är den rätt obegriplig. Kanske undergräver den till och med rapportens viktiga budskap: att klimatanpassning av våra samhällen skyndsamt måste prioriteras. Jag är övertygad om att kommunikationen hade kunnat förstärkas ytterligare med ett annat bildval.  

Här kommer mina tre bästa tips på hur vi kan maximera vår klimatkommunikation genom smartare bildval:

Gör det verkligt. Använd bilder på riktiga personer i din målgrupp, som antingen upplever klimateffekter eller deltar i lösningarna på lokal nivå. Visa på lokala aspekter som talar till din målgrupp och lyft fram personliga berättelser. 

Signalera storskalighet. Använd bilder som visar att både problem och lösningar är storskaliga och går bortom individen. Exempelvis bilder på många bilar i en trafikstockning i stället för enskilda personer fast i köer, eller bilder på en gata där flera hus har solpaneler, i stället för ett enskilt hus.

Väck intresse. Bort med trötta bilder på isbjörnar, rykande skorstenar och klimatdemonstrationer som kan öka distansen mellan oss och klimatomställningen. Använd i stället bilder som lyfter fram en oväntad vinkel eller nytt perspektiv. 

Tillbaka till bildvalet för klimatanpassningsrapporten. Jag hade gärna sett en bild som mer tydligt kommunicerar konsekvenserna om vi inte prioriterar klimatanpassningsåtgärder; exempelvis finns starka bilder på förödelsen från översvämningarna i Gävle i höstas. Alternativt en bild som tydligt kommunicerar ”klimatanpassningsåtgärd” som byggandet av vallar i Kristianstad, gröna tak i Malmö, eller något mer oväntat men intresseväckande som flytande hus i Karlstad.

Jag ser fram emot att viktiga samhällsaktörer som forskningsinstitut, myndigheter, kommuner och regioner tar sitt kommunikationsuppdrag på yttersta allvar – där bildvalet spelar en nyckelroll.

Frida Berry Eklund
Specialist på klimatkommunikation, verksamhetsledare för Våra barns klimat och författare till boken ”Prata med barn om klimatet” (Natur & Kultur, 2020)

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev