Ventilation avgörande för klimat och hälsa när 70-talets flerbostadshus renoveras

Regeringens nya förslag på stöd för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus är välkommet. Ska Sverige klara av att nå klimat- och energieffektiviseringsmålen måste bostäder och lokaler, som står för 40 procent av energianvändningen, energieffektiviseras i betydligt högre utsträckning.

Störst klimatnytta nås när äldre byggnader likt de i miljonprogrammen energieffektiviseras, men vi vet från tidigare satsningar att stödets utformning är viktigt för utfallet. Ställs inte specifika krav på god inomhusluft så kan följderna bli allvarliga i form av både sjuka hus och sjuka människor.

Vid energieffektiviserande renoveringar är fokus ofta på fastighetens klimatskal – tak, fasad, fönster och dörrar. Men när energieffektiviserande, lufttätande, åtgärder i gamla hus genomförs så krävs uppmärksamhet.

Luftväxlingen i äldre byggnader bygger ofta på att det strömmar in luft via fönsteranslutningar och springor. Om sådana byggnader tätas så måste luftväxlingen ske på annat sätt, annars riskerar vi att begå samma misstag som under 70-talets energikris. Då utfördes lufttätande åtgärder samtidigt som ventilationssystemet glömdes bort. Det bidrog till alltför täta hus i vilka båda fukt och mögel trivdes. Exponering för fukt och mögel kan både orsaka och förvärra astma hos barn, liksom förvärring av astma hos vuxna.

När ventilationsåtgärder blir en naturlig del i renovering av byggnader går det att göra stora energi- och resursbesparingar och samtidigt skapa bättre inomhusklimat. Bland effektiva lösningar som återvinner värme och säkerställer en god inomhusmiljö är från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) det bästa alternativet, i synnerhet när man har tätat till klimatskalet. Den marginella ökning av elförbrukningen som behövs för en modernare ventilation kan enskilda fastighetsägare snabbt spara genom att reducera värmeförbrukningen. Klimat- och hälsovinsterna för samhället blir än större.

Svensk Ventilations egna beräkningar visar att 2,2 terrawattimmar kan sparas årligen om ventilation med värmeåtervinning (FTX) installeras i 60–70 procent av byggnaderna byggda mellan 1961 och 1985. Besparingen motsvarar 1,6 procent av Sveriges elanvändning 2019. Hela 3,8 TWh skulle kunna återvinnas årligen om samtliga flerbostadshus hade mekanisk från- och tilluft med värmeåtervinning. Det är mer än all den fjärrvärme som kommer från kol och olja (3,3 TWh år 2018).

Sverige skulle med relativt enkla medel kunna energieffektivisera många byggnader, bidra till nya arbetstillfällen i omstarten av Sverige och till både de nationella och europeiska klimat- och energimålen. Ventilationsåtgärder skulle snabbt ge stor energieffektiviseringseffekt i bostadssektorn och det finns även potential att effekteffektivisera. Utöver positiva miljö- och klimatmässiga effekter ger insatserna även positiva hälsoeffekter. Förekomsten av astma och andra luftvägssjukdomar är ofta oönskade konsekvenser av dålig inomhusluft.

En närmare utformning av stödet kommer att utarbetas under hösten och det är en uttalad ambition att hänsyn ska tas till tidigare erfarenheter av stöd till energieffektivisering av fastighetsbeståndet. Svensk Ventilation välkomnar regeringens initiativ och vår bransch står beredd att bidra med underlag i det viktiga arbetet att utforma stödet så att det bidrar både till energieffektiviserande åtgärder och till en god inomhusmiljö för de boende.

Britta Permats,
vd Svensk Ventilation