”Vi måste bygga vackert för att få del av EU:s gröna biljoner”

De närmaste tio åren ska EU satsa 10 biljoner kronor på grön omställning. Det är en etta med 13 nollor efter. Pengar kommer bland annat att investeras i byggande. Det är naturligtvis otroligt mycket pengar som kommer att locka aktörer i branschen, fastighetsbolag, byggbolag och det offentliga. Men det finns en intressant hake - vi måste inte bara bygga hållbart, utan även vackert.

Initiativet kallas The New European Bauhaus, med en blinkning till formskolan och rörelsen som grundades för hundra år sedan. Det är en viktig del i EU:s klimatanpassning av byggandet. Och eftersom byggandet står för en så stor del av utsläppen är en anpassning nödvändig för att nå klimatmålen. När den europeiska kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, presenterade planen för The New European Bauhaus gjorde hon klart att ”det nödvändiga också kan vara vackert”. Det ska vara attraktivt att leva hållbart. EU vill att medborgarna lockas in i en framtid som är nödvändig för mänsklighetens överlevnad. 

Vi arkitekter ser även en annan aspekt: Att bygga ett hus är aldrig klimatneutralt. Men ibland är det värt det – men bara om huset används väl och tillåts stå kvar, gärna i minst hundra år. Hus som inte är vackra används mindre och rivs oftare.

”Hus som inte är vackra används mindre och rivs oftare.”

Hållbarhet måste därför kombineras med god gestaltning, för att få del av EU-stödet. Broar behövs mellan teknik och konst för att ta oss in i en hållbar framtid. Och visst kan vi bygga vackert i Sverige, men kan vi leva upp till kraven från The New European Bauhaus med det vi bygger i dag?

I Sverige har vi bra förutsättningar för att bygga hållbart, vi har kommit en bra bit på väg och har hög innovationstakt. Vi kan bygga i linje med EU:s taxonomi. Vi har bland annat tillgång till en viktig råvara, trä, som kan vara ett hållbart material om det används rätt. Vi driver även omställningen till cirkulär ekonomi. Det är några rutor i formuläret som vi i Sverige borde kunna kryssa i utan att skämmas. 

Sedan till kravet som vi kommer att ställas inför – att det ska vara vackert. Vackert? Är inte det subjektivt, kanske någon invänder. Nej, för oss som arbetar med gestaltning dagligen är det självklart att vi tillsammans kan definiera det vackra i en byggnad och arbeta fram mot det. Bra och vacker arkitektur bidrar till platsidentitet och attraktivitet, vilket ökar användning, värde och trygghet. Människor kommer att vilja utnyttja byggnaderna mer, kanske blir de till och med glada av att vara där, på det sätt som Ursula von der Leyen målar upp. 

I vår arbetsprocess som arkitekter på Tengbom lovar vi att alltid sträva efter vacker arkitektur som är hållbar. Det står i vårt Arkitekturmanifest. Exakt vad det betyder är både en personlig och en kontextuell fråga som går att förklara. Det handlar inte minst om omsorg i det stora och det lilla, om god gestaltning och tydlig estetik som berör och består, med märkbara arkitektoniska kvaliteter och ett konstnärligt samspel mellan material och detaljer. 

”Men om vi ska vara ärliga är inte allt som byggs i Sverige vackert och inte heller hållbart.”

Men om vi ska vara ärliga är inte allt som byggs i Sverige vackert och inte heller hållbart. Vi är inte så bra att sätta en peng på god arkitektur. Ofta trumfar något annat det estetiska målet. Det brukar ha med ekonomi och upphandlingsformer att göra. Men ibland med obetänksamhet, att inte låta arkitekten delta fullt ut i hela processen. Det finns även en syn att hållbarhet och arkitektonisk kvalitet inte hänger ihop; att en hållbar byggnad inte kan vara vacker eller att beställare måste välja om en investering ska läggas på hållbarhet eller gestaltning. Att kompromissa bort det vackra på det sättet kommer inte bygga vår gemensamma framtid i EU. 

Ska vi i Sverige få del av EU:s biljoner måste vi som är involverade i gestaltnings- och byggprocesserna börja sträcka på oss och axla ansvaret. I praktiken har EU satt ett pris på ”vackerheten”, som vi måste anamma, på samma sätt som olika hållbarhetsaspekter har ett värde nu. Gestaltningskarv och mål måste vara med från början i projekten och utvärderas, precis som vi mäter lönsamhet och hållbarhet. En vacker byggnad med stark identitet river man inte. 

Vi arkitekter har den kompetens och de verktyg som behövs för att bygga vackert, hållbart och inkluderande. Så om god arkitektur blir ett krav på samma sätt som byggnadens klimatavtryck eller hållbarhetscertifiering så kommer vi att leverera.

Ivana Kildsgaard
Hållbarhets- och kvalitetschef, Tengbom

Jesús Azpeitia Seron
Kreativ ledare, Tengbom