Vi måste minska byggandet med 4,5 miljoner kvadratmeter – inte spela Black Jack

I fjol skrev jag artikeln ”Vi måste tacka nej till 1,5 miljoner nya kvadratmeter” för att demonstrera vad vår bransch behöver göra varje år för att sänka våra utsläpp och klara Parisavtalets mål att hålla den pågående temperaturökningen under 1,5 grader. I artikeln räknade jag felaktigt på 3 procent i minskade utsläpp per år för vår bransch, i stället borde jag ha räknat på 12–15 procent. Jag exkluderade också markarbete, vilket självklart ska finnas med i beräkningen.

Poängen är tydlig att vi måste bygga mindre. Då Sverige dessutom misslyckats med att sänka fjolårets utsläpp nämnvärt så behöver vi göra ännu mer i år för att ta itu med den skuld vi har på grund av vår passivitet. Enligt koldioxidbudgeten som forskare på Uppsala universitet räknat fram och som Världsnaturfonden uppmärksammade i Dagens Nyheter så behöver Sverige sänka sina utsläpp med minst 21 procent i år, i stället för de 12–15 procent som man tidigare år menat hade räckt. 

Vår bransch kan självklart inte bära ansvaret själva, men om vår bransch står för en femtedel av utsläppen (11,7 av 46,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter i nationella utsläpp) bör vi också sänka vår andel med cirka 21 procent, och hoppas på att alla andra branscher gör detsamma. Räknat på referensbyggnaden för flerbostadshus, Blå jungfrun, där utsläppen låg på 550 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter (350 kg exklusive markarbete), skulle det innebära att vår bransch behöver säga stopp till cirka 4,5 miljoner nybyggda kvadratmeter i år.

På frågan om det är möjligt, svarade nuvarande miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) i Dagens Nyheter att ”Jag skulle säga att det är nästan omöjligt att nå upp till 21 procent per år. Jag tror också att den typen av åtgärder som det skulle kräva – om det vore möjligt – ganska allvarligt skulle undergräva legitimiteten för klimatarbetet”.

Visserligen förstår jag att detta kan te sig som en omöjlighet, men både för de som röstar och inte röstar på Socialdemokraterna så borde detta uttalande i sig undergräva legitimiteten för klimatarbetet. Speciellt när det faktiskt finns exempel på hur man kan göra annorlunda.

”Både för de som röstar och inte röstar på Socialdemokraterna så borde detta uttalande i sig undergräva legitimiteten för klimatarbetet”

Ett sådant exempel inom bygg- och fastighetsbranschen är Vinnova-finansierade projektet ”Återhus – att bygga hus av hus” som arkitekturbyrån Codesign projektleder. Ett projekt som med återbruk av tunga byggnadselement översätter de hänsynslösa rivningarna till resursbanker för nybyggnation. Något som bygglovsenheter runt om i landet som hanterar bygg- och rivningslov måste jobba med parallellt och nationellt med för att sluta värdekedjan för framtidens cirkulära byggbransch. Detta är något som Annika Strandhäll behöver agera på i sin lagstiftande roll, i stället för att undergräva som en omöjlighet. För det värsta vi kan göra är att riva fullt fungerande byggnader som fastigheten Hästen 21 vid NK i centrala Stockholm, där Pembrokes fått klartecken från Mark och Miljööverdomstolen om att riva 30 000 kvadratmeter för att bygga 36 000 ”hållbara” kvadratmeter. Ett av flera exempel på dubbelt dråpslag mot miljö- och klimatarbetet.'

”Pembrokes har fått klartecken från Mark och Miljööverdomstolen om att riva 30 000 kvadratmeter för att bygga 36 000 ´hållbara´ kvadratmeter.”

Dessa 21 procent i utsläppsminskning som vi måste göra synar Pembrokes ”hållbara” satsningar med Hästen 21. Vi kan inte fortsätta spela Black Jack med dessa siffror, utan det som står på spel just nu är denna fråga: Vill vi verkligen komma till den punkt i framtiden där vi behöver släcka ner en hel bransch som utgör dessa 21 procent?

Robin Rushdi Al-salehi
Grundare och vd för lokaldelningsplattformen och operatören Vakansa, förändringsledare och affärsutvecklare på Codesign samt styrelseledamot i den ideella föreningen Young Sustainability professionals.

.