Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Vi måste våga sätta en prislapp på naturen

För att säkra vår välfärd i det långa loppet behöver vi arbeta aktivt med att generera svarta siffror i resultatkolumnen för naturkapital, skriver Anders Enetjärn från Ecogain.

Publicerad: 16 Mars 2021, 16:28

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Ecogain


World Economic Forum konstaterar att över hälften av världens BNP i någon mån är beroende av naturkapitalet. Ändå är våra ekonomiska modeller byggda på antagandet att vårt samhälle fungerar åtskilt från naturen. I nuläget gör samhället ekonomiska vinster genom att göra större uttag på naturkontot än vi sätter in. En behöver inte vara ekonomiprofessor emeritus för att se att den ekonomiska kalkylen inte går ihop. För att säkra vår välfärd i det långa loppet behöver vi arbeta aktivt med att generera svarta siffror i resultatkolumnen för naturkapital.

I februari publicerade Partha Dasgupta (som är just ekonomiprofessor emeritus vid Cambridge universitet) The Economics of Biodiversity: The Dasgupta Review, en banbrytande rapport som fokuserar på kopplingen mellan ekonomisk välfärd och naturen och analyserar naturförlusten ur ett kapitalförvaltningsperspektiv. 

Några av de slutsatser som rapporten utmynnar i är: 

”Våra ekonomier, försörjning och välbefinnande beror på vår mest värdefulla tillgång: naturen. Vi har kollektivt misslyckats med att samarbeta med naturen på ett hållbart sätt, i den mån att våra krav långt överstiger dess förmåga att förse oss med de varor och tjänster som vi alla förlitar på. Vårt ohållbara förhållningssätt till naturen äventyrar nuvarande och framtida generationers välstånd och lösningen börjar med att förstå och acceptera en enkel sanning: våra ekonomier är inbäddade i naturen, inte utanför den.”

Det är en utbredd uppfattning att kronor och ören inte riktigt går ihop med den otroliga komplexitet som naturen representerar. Det finns en ingrodd motvilja att sätta monetära värden på naturen. Ändå blir det mer och mer uppenbart att det bland annat är precis det som kommer krävas för att framtidssäkra biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 

Nederländska Centralbanken släppte förra året rapporten: ”Indebted to nature - Exploring biodiversity risks for the Dutch financial sector”. Där utforskar centralbanken hur minskad biologisk mångfald och ekosystemtjänster översätts till risker för finanssektorn. Liksom Partha Dasgupta konstaterar de att förlust av biodiversitet innebär en finansiell risk, men också att frågan är komplex och kräver mer studier. De konstaterar även behovet av att utveckla enhetliga och allmänt tillämpade standarder för mätning och rapportering av risker för biologisk mångfald.

Intresset för de ekonomiska kopplingarna runt biologisk mångfald ökar inom näringslivet, och visar att vi rör oss i rätt riktning. Men det är märkbart att det är fortfarande inte helt okomplicerat att kommunicera finansiella incitament för hållbarhetsarbete. Det är en tröskel vi behöver komma över för att resan mot ett biodiversitetspositivt Sverige ska få verkligt momentum.

En nyckelfaktor är att finansiella aktörer börjar arbeta aktivt med att ta biologisk mångfald och naturkapital i beaktande, och att de kartlägger de risker och möjligheter som finns. På så vis kan vi se, svart på vitt, vilka kostnader som uppstår genom att exploatera naturkapitalet utan att kompensera. Men även vad vi faktiskt kan tjäna på att arbeta för att gå plus i biodiversitet. 

Det är dags att se och utvärdera potentialen i de drivkrafter som näringslivet och den finansiella sektorn startar för att skapa affärsmässiga incitament för hållbarhet generellt, och biologisk mångfald specifikt. Det kommer inte gå att adressera de tunga framtidsfrågorna för oss och planeten om inte näringslivet är med. Ekonomisk utveckling och biodiversitetspositivitet behöver gå hand i hand. 

Vi måste släppa motviljan att mäta och värdera naturen och i stället budgetera och investera våra resurser klokt. För notan kommer att landa på bordet till slut, och vi vill vara säkra på att vi har råd att betala.

Anders Enetjärn
grundare och senior affärsutvecklare, Ecogain

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.