Hans elflyg ska bli både billigt och klimatsmart

Om sex år, om allt går enligt planerna, ska det svenska elflygplanet från Heart Aerospace lyfta och revolutionera inrikesflyget. 85 procent av alla flygavgångar och 45 procent av alla utsläpp är i dag kortdistansflygningar där Heart Aerospace plan skulle kunna bli ett alternativ.

– I dag är det kortdistansflyget som släpper ut mest koldioxid per kilometer eftersom det är så ineffektivt. Vi tror att vi kan skapa en ny typ av transportmedel som gör att man till och med kan flyga oftare och från andra orter, förklarar Anders Forslund, Heart Aerospace vd och grundare.

För elflyg ska inte bara bli klimatsmartare utan har också möjligheter att bli betydligt billigare, enligt pionjären Anders Forslund.

– Vår motor, när den är i serieproduktion, kommer att kosta 300 000 kronor. En jetmotor för ett motsvarande propellerplan kostar 10 miljoner kronor. Till det kommer att underhållet för en jetmotor nästan är ännu större för flygbolagen än inköpskostnaden. 

Hans eget flygliv har gått från uppväxten intill just Säves flygplats via doktor i produktutveckling för flygindustrin på Chalmers och vidare till det ansedda, tekniktunga amerikanska universitetet MIT.

– Det var då kring 2013 som drönarrevolutionen hade kommit igång. Det var mycket snack om elektrifiering och vi hade Elon Musk på besök, berättar Anders Forslund. 

När han kom hem från MIT var han övertygad om två saker, att elektrifiering kommer att spela en stor roll för flyget och att den utvecklingen förmodligen inte kommer att starta i Sverige. 

– Så jag försökte få jobb inom det området i SIlicon Valley, men jag tyckte inte att det dom gjorde var så idealt. Precis då, 2018, går Norge ut och säger att man ska bli det första landet i världen där all inrikes trafik är 100 procent elektrisk 2040. 

Det blev startskottet till hans högtflygande elflygsplaner. En vecka efter Norges besked startade Anders Forslund ett forskningsprojekt, ELISE, Elektrisk lufttransport i Sverige och kort därefter bolaget Heart Aerospace.

Sedan dess har utvecklingen gått i närmast överljudsfart. Inte ens coronakrisen och flygbranschens totala genomklappning med den har hindrat bolagets utveckling.

– Visst har vi känt av effekterna av covid. Vi har inte kunnat resa och inte kunnat ta hit vår personal ute i världen. Men jag hade inte räknat med att vi skulle ha kommit så långt som vi ändå har gjort, trots det.

Ytterligare några viktiga steg på vägen var när Heart Aerospace vintern 2019 kom in på den omsusade startup-acceleratorn Y-combinator i Silicon Valley och samtidigt plockade in kapital från bland andra EQT Ventures, Norrsken och en rad prominenta Silicon Valley-profiler. 

Bolaget bestod dock då fortfarande bara av Anders Forslund och hans sambo Klara Andreasson. Idag har Heart Aerospace expanderat till 14 personer varav hälften jobbar i hangaren i Göteborg och resten runt om i världen. 

Häromveckan togs det senaste viktiga steget när bolaget för flygbranschen och en rad prominenta gäster visade upp den verkliga hemligheten i hela projektet, den elektriska drivlinan.

– Att få visa upp vår motorrigg för prins Daniel, infrastrukturministern, och alla våra gäster, och visa de tidiga filmerna på testningen, förändrade något för oss. Vi kunde visa att elflyg inte längre är något abstrakt som kommer i framtiden, utan något man i dag kan se med egna ögon.

Själva flygplanet, ES-19, har en ganska traditionell design, fyrpropelligt och byggt i aluminium. Innovationen sitter som sagt i den elektriska drivlinan. 

– Vi har tagit fram en egen motor i en skala som man inte tidigare har sett för elflygplan. Det är framför allt inom mjukvara och utvecklingen av motorstyrningen som vi tror oss ha en effektivitet i systemet som är världsledande.

Att bygga certifierade flygplan är en mödosam process. Att bolagets modell ES-19 är 19-sitsigt har legala förklaringar, flygplan för 20 eller fler passagerare kräver en helt annan typ av tillstånd som skulle ta många år till att arbeta fram. Nu siktar Anders Forslund på 2026 för lansering och att projektet kommer att kosta 3 miljarder kronor innan det första flygplanet är levererat. 

Batteriutvecklingen har varit en av de stora utmaningarna med elektrifieringen i bilindustrin. Men här är det nu egentligen bara för flyget att haka på.

– Vi gör idag tester med battericeller som finns på marknaden. Vårt mål är att planet ska kunna flyga 400 kilometer och vi når i princip detta redan nu. De kortaste rutterna i Norge är 40 kilometer och en första rutt i Sverige skulle kunna vara Arlanda-Visby och där skulle vi ha halva batteriet kvar på den sträckan.

Vilka batterier som Heart Aerospace kommer att stoppa i de färdiga planen är dock inte klart ännu men bolaget har bland annat diskussioner med svenska Northvolt.

Nu saknas det ingalunda utmaningar för det svenska elflygsprojektet.

– Det är inte så mycket tekniska utmaningar som att skala upp tillräckligt stort. Vi måste anställa hundratals ingenjörer världen över och så klart se till att finansieringen fortlöper.

Ytterligare finansiering, totalt 60 miljoner så här långt, har kommit in från offentligt håll som Vinnova och EU-kommissionen.

Samtidigt som det finns över 300 företag som utvecklar vertikalstartande flygplan, flygande små taxibilar, går det långsammare med klimatsmartare utveckling av de större planen. Airbus lade till exempel i coronakrisen i våras ner sin elhybridlösning E-fan.

– Flyget har ju en oerhörd utmaning med klimatarbetet. Helt elektriska flygplan är inte hela lösningen, för längre sträckor kan det bli vätgas eller hybridplan. Men det vi vet säkert är att det finns ingenting som är enklare än att bygga ett helt elektriskt system. Ur säkerhetssynpunkt, eftersom du inte blandar högvoltspänning med vätgas. Du behöver minst infrastruktur på marken. Och du får absolut bäst ekonomi, menar Anders Forslund.

Av Per Olof Lindsten