Ekonomi är sällan hållbarhet i coronatider

2020-talets inledande coronapandemi har lett till både uppvaknande och nytänkande, i allt från nya arbetsförhållanden till förändrade affärsmodeller och beredskap inför framtiden. Däremot tycks effekten på hållbarhetsarbetet inte varit lika tydlig. Även om mycket av diskussionen handlar om hur ekonomiska stöd och återstarten av samhället ska ske på ett hållbart sätt beskrivs det praktiska hållbarhetsarbetet som relativt opåverkat av pandemin.

I veckan presenterade Svensk Handel nya siffror som visar att klädbranschen befinner sig i en djup ekonomisk kris. Statistiken presenterades strax efter branschorganisationens årliga hållbarhetsbarometer, där slutsatsen är att coronapandemin inte har påverkat handelns arbete med hållbarhetsfrågor negativt. I den undersökning bland storföretag som Aktuell Hållbarhet gjorde i våras i samarbete med Dagens industri beskriver företagen att hållbarhetsarbetet har påverkats lite under pandemin. Även kommunerna uppger att deras hållbarhetsarbete har påverkats marginellt av pandemin, vilket framgår av Aktuell Hållbarhets årliga utnämning Miljöbästa kommun som presenterades i veckan.  

Vad hållbarhet innebär är, har och kommer vara en långdragen diskussion där nya perspektiv ideligen tillkommer. Samtidigt finns i botten den definition som den så kallade Brundtlandkommissionen presenterade inom FN 1987, vilken bygger på de tre dimensionerna miljö, socialt ansvar och ekonomi. 

De senaste åren har de tre dimensionerna i allt större utsträckning knutits närmare varandra, vilket inte minst titeln hållbarhetschef är ett tydligt exempel på. Ett annat exempel på att förena miljöfrågor och ekonomiska perspektiv är den så kallade integrerade redovisningen, där miljö- och klimataspekter redovisas kopplat till ekonomiska resultat. En utveckling som tagit många år men som bland annat fått ett uppsving av ramverket TCFD, vilket handlar om att redovisa finansiella risker till följd av klimatfrågor.

Att ekonomi och klimat hänger ihop blir tydligt när näringslivets minskade aktivitet leder till lägre utsläpp, som Naturvårdsverket redovisade i veckan. Mindre tydligt blir det i rapporteringen av svåra ekonomiska tider och bibehållet hållbarhetsarbete, då ekonomi ju är en del av hållbarhetsbegreppet.