Fredagskommentar
Fredagskommentar: 200 miljarder saknas – pest eller kolera för klimatet när EU tacklar energikrisen
Publicerad: 7 oktober 2022, 11:03
Foto: Henrik Montgomery/TT
Slakta innovationsfonden? Sälja fler utsläppsrätter? Förslagen för att hantera energikrisen i EU går från pest till kolera för klimatet, skriver Jesper Saltebro.
Ämnen i artikeln:
RysslandUtsläppsrätterKoldioxidEU-parlamentetEu-kommissionenEU-ETSFossila BränslenUtsläppshandelPest eller kolera. För klimatet. Så kan vi sammanfatta förslagen som ska hantera Europas energikris och göra oss fria från de ryska fossila bränslena. Det var i maj som EU-kommissionen presenterade åtgärdspaketet som de döpte till RePowerEU. Nu återstår bara att hitta pengarna som kan finansiera kalaset. Det saknas sisådär 200 miljarder kronor.
Ett bra sätt att få in pengar är att sälja fler utsläppsrätter, tyckte EU-kommissionen. Kritiken kom omedelbart. Många tyckte att det var ett dåligt förslag – både på kort och på lång sikt. Det skulle nämligen innebära ökade utsläpp och lägre kostnad för att släppa ut koldioxid. Dessutom går en viss del av de här RePowerEU-pengarna till att bygga upp infrastruktur för att importera andra länders fossila bränslen.
Häromdagen möttes EU-ländernas finansministrar. De tyckte också att EU-kommissionens förslag var dåligt. Motiveringen var att det skulle hota utsläppshandelssystemets trovärdighet och funktion. I stället föreslog finansministrarna att ungefär 150 miljarder ska tas från EU:s innovationsfond. Denna fond har som syfte att stötta uppskalningsbar klimatsmart teknik som ligger i sin linda, men som har potential att leda till massiva utsläppsminskningar på lång sikt.
Problemet är bara att innovationsfondens nuvarande budget för tioårsperioden 2020-2030 ligger på i storleksordningen 380 miljarder kronor. Finansministrarnas förslag är alltså en ren slakt. Inte märkbart för klimatet på kort sikt, men med stor sannolikhet dåligt på lång sikt.
I själva verket borde mer pengar kanaliseras till innovationsfonden från EU:s försäljning av utsläppsrätter. Runtom i Europa finns mängder med klimatsmart teknik som behöver testas och skalas upp, samtidigt som massor av projekt får nobben av Innovationsfonden på grund av pengabrist. Jag har pratat med flera bolag som tycker det är ett dåligt förslag att skära ner på innovationsfonden – alla andra alternativ måste vara uttömda först.
Men som jag fick lära mig under studietiden i Uppsala så ska vi välja kolera. För den går i dag att bota. Och förhoppningsvis kommer EU-parlamentet att lindra effekterna av de klimatskadliga förslagen. Miljöutskottet, som har en rådgivande roll i sammanhanget, har redan föreslagit att RePowerEU ska finansieras med utsläppsrätter från framtiden.
Genom att ta ungefär sju procent av de utsläppsrätter som egentligen ska auktioneras ut under 2028-2030 och i stället auktionera ut dem nu så bibehålls utsläppshandelssystemets utsläppstak, samtidigt som pengarna strömmar in i EU-kassan. Förslaget beskrivs som lysande av experter och progressiva företag. Finansministrarna vill också delvis göra så här, men bara för att få ihop 50 av de 200 miljarderna som saknas.
Nu återstår att se vad EU-parlamentets ekonomiutskott och budgetutskott tycker i frågan. Därefter ska hela parlamentet rösta om saken. Fast även om EU-parlamentet landar i det mest klimatriktiga beslutet, så kommer deras förslag inte att klara sig intakt under den kommande trepartsdialogen med EU-kommissionen och ministerrådet. Där kommer förslagen jämkas. Vanligtvis har ministerrådet en rätt stark röst, men överväldigande majoriteter i EU-parlamentet tas också i beaktande.
Så hur kommer det gå för EU:s klimatpolitik? Jo, lite pest och lite kolera. Men förhoppningsvis mer kolera än pest. Och ju tidigare patienten kan få vård, desto snabbare tillfrisknande.