Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Det kommer att krävas mer än bättre redovisning och goda exempel

Publicerad: 11 September 2020, 12:02

WWF släppte i veckan oroväckande uppgifter om kraftigt minskande populationer av ryggradsdjur. Men alla populationer av ryggradsdjur minskar inte. Det finns särskilt ett ryggradsdjur som frodas och visar på en kraftigt växande population. Tyvärr växer just den populationen på bekostnad av andra.


I veckan släppte Världsnaturfonden WWF sin återkommande rapport ”Living Planet Report 2020”. Slutsatserna som dras i rapporten är skrämmande och oroväckande. Bland annat konstateras att kurvan över världens populationer av ryggradsdjur i genomsnitt minskat med 68 procent sedan 1970. I rapporten konstateras också att den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som syns i rapporten sannolikt bara är toppen av ett isberg. Ryggradsdjuren utgör bara 3 procent av det totala djurlivet i världen. Hur läget ser ut för ryggradslösa djur som musslor, sniglar, maskar och insekter - varav många fyller viktiga funktioner i världens ekosystem – vet vi väldigt lite om. Men sannolikt är trenden negativ också där.

I en intervju med Aktuell Hållbarhet berättar WWF:s naturvårdsexpert Louise Carlsson om företagens ansvar för världens biologiska mångfald. Att den biologiska mångfalden minskar beror till stor del på omvandling av naturliga miljöer till jordbruksmark. Ett annat stort hot är överexploatering, till exempel att vi fiskar och jagar för mycket. Till detta kan man sedan lägga klimatförändringar, spridning av invasiva arter, föroreningar och annan påverkan från mänsklig aktivitet.

Enligt WWF kan den negativa trenden vändas. Men för att det ska vara möjligt krävs bland mycket annat en kraftfull omställning av dagens livsmedelsproduktion. Louise Carlsson säger att företag är en stor del av lösningen och att det nu är viktigt att företag sätter sig in i och förstår hur deras verksamhet påverkar den biologiska mångfalden. Företagen måste också förstå hur beroende deras verksamheter är av biologisk mångfald.

Det finns tecken på att många företag nu börjar få upp ögonen för hur viktigt det är att stoppa den massutrotning som pågår. Ett exempel på detta är H&M:s utspel i veckan där de berättar att koncernen tänker bidra ekonomiskt till FN för att utveckla vetenskapen och politiken för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt delta i projekt som ger en positiv påverkan på mångfalden. H&M är dock tydliga med att det handlar om en ”ambition”, och inte ett ”specifikt mål” som företaget förbinder sig till. 

Aktuell Hållbarhet kunde också i augusti berätta om att Handelsbanken, SCA och Jernkontoret blir nya medlemmar i nätverket Business@biodiversity Sweden som arbetar med att dela erfarenheter och goda exempel kring att effektivisera företags arbete med att säkra biologisk mångfald.

Också lagstiftarna har börjat vakna. Ett exempel här är TNFD, ett kommande ramverk som ska få företag och investerare att rapportera de finansiella riskerna kopplade till förlust av naturvärden.  Det handlar om en efterföljare till ramverket TCFD som ger rekommendationer kring hur företag ska redovisa klimatrisker och som lanserades 2017. 

Men samtidigt. 

68 procent av ryggradsdjuren – fåglar, fiskar, däggdjur, grod- och kräldjur. 

Borta.

På mindre än 50 år. 

Det är svindlande. 

Med en utmaning av den magnituden krävs mer än att företag redovisar bättre och delar goda exempel i nätverk. 

Det krävs kraftfulla globala åtgärder. Nya storskaliga avtal och målsättningar som tvingar alla nationer att ställa om, inte minst när det kommer till livsmedelsproduktionen. 

Utvecklingen är minst sagt skrämmande och om inte kraftiga åtgärder vidtas kommer konsekvenserna bli allvarliga – för alla.

Alla populationer av ryggradsdjur minskar dock inte. Det finns särskilt ett ryggradsdjur som frodas och visar på en kraftigt växande population. Det handlar givetvis om människan. Tyvärr har den mänskliga populationens tillväxt skett på bekostnad av andra djurs populationer. Frågan är hur länge den här utvecklingen kan fortgå.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.