Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Dold agenda när ny miljölagstiftning utformas

Publicerad: 21 Februari 2020, 14:37

Foto: Pigsels

Ett par avslöjanden under den senaste månaden ger en intressant inblick i hur det går till när ny miljölagstiftning utformas.


I januari lanserades en forskningsrapport av Fram-institutet vid Göteborgs universitet i samarbete med miljöorganisationen Chemsec. Forskarna har granskat medlemsländernas arbete med att föreslå ämnen som ska tas upp på EU:s kandidatlista, som ligger till grund för framtida kemikalieförbud. Den absolut vanligaste drivkraften hos medlemsländerna tycks enligt forskarna vara att minska exponeringen för cancerframkallande ämnen, särskilt hos personer som arbetar med ämnena. Det verkar rimligt.

De drygt 200 ämnena på kandidatlistan har identifierats med hjälp av tydliga vetenskapliga kriterier. Samtidigt utgör de en mycket liten andel av alla de konstgjorda kemiska ämnen som cirkulerar i vår miljö. Enligt Kemikalieinspektionen importerar och tillverkar företag i Sverige cirka 85 000 kemiska produkter varje år, som enligt företagen innehåller sammanlagt 15 000 ämnen. Att reglera alla farliga kemikalier som sätts ut på EU:s marknad är en enorm uppgift.

Sverige har sedan länge en hög profil i kemikaliefrågor. Bland annat har Sverige vunnit ett mål mot EU-kommissionen i EU-domstolen, som slog fast att kommissionen måste sluta dra benen efter sig när det gäller reglering av hormonstörande ämnen. Men forskningsrapporten tyder på att det finns en osynlig skillnad mellan den politiska retoriken, med hög svansföring i kemikaliefrågan, och det praktiska arbetet med att utforma ny kemikalielagstiftning. 

Sverige ingår i en handfull länder som enligt forskningsrapporten är aktiva när det gäller att föreslå nya kandidatämnen; hela 60 procent av ämnena har föreslagits av Tyskland, Frankrike, Sverige, Nederländerna och Österrike medan EU:s kemikaliemyndighet endast har föreslagit 30 procent. Men vid en närmare granskning visar det sig att medlemsländerna inte så gärna föreslår ämnen som tillverkas i det egna landet. Hela två tredjedelar av ämnena har föreslagits av medlemsländer som inte själva tillverkar ämnena. Särskilt slående var dessa siffror enligt forskarna för Sverige, Österrike, Norge, Belgien och Danmark. Det kan tyda på att jobb väger tyngre än hälsa när kemikalier ska förbjudas.

I ett annat avslöjande som gjordes av Sveriges Television granskades sanningshalten i det som tidigare påståtts, att ändrade regler för miljöbonusbilar särskilt skulle gynna Volvobilar. Enligt granskningen var det endast 11 bilmodeller som gynnades av de ändrade reglerna, medan övriga cirka 100 modeller inte påverkades alls. Av de 11 bilmodellerna var 7 stycken av märket Volvo. Var det möjligen så att hotade jobb i en gammal fossilbransch stod i vägen för en offensiv miljöpolitik?

Det låter ofta okontroversiellt när ny miljölagstiftning lanseras. Men djävulen sitter som vanligt i detaljerna. Därför ska det bli intressant att lyssna på talarna på konferensen Nytt om miljörätt i Stockholm den 5 mars, där förhållandet mellan miljörätt och miljöpolitik kommer att belysas på en rad olika områden. Bör utbyggnaden av Preemraff tillåtas? Betalar förorenaren för vattenskyddet, eller hamnar räkningen i stället hos skattebetalarna? Går juridiken i takt med de politiska målen i Agenda 2030?

Dubbelmoral i miljöpolitiken ger en mesig miljörätt och gammaldags företag. Det har vi inte tid med. Skärp er politiker!

Läs programmet för Nytt om miljörätt den 5 mars

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.