Fredagskommentar: Fåglarna faller från himlen – men i valbevakningen är hettan som vilken fråga som helst

Asfalten smälter i Indien. Det är så varmt att uttorkade fåglar faller från himlen. Människor dör och temperaturerna har uppmätts till 50 grader. 

Samtidigt är det valupptakt i Sverige. Och nyligen valdes Macron till president i Frankrike. Visst har klimat- och hållbarhetsfrågor uppmärksammas, men mer som vilken annan fråga som helst. 

Vad är det som gör att frågorna aldrig lyfter? Att det sällan vänds och vrids på perspektiven av medier lika intensivt som vid pandemin, eller som nu med Rysslands krig mot Ukraina?  

Är det ämnet som upplevs som oviktigt, för långt bort från vår vardag? Förknippat med trista fysiklektioner? Jag har personligen inte riktigt förstått mig på elströmmar eller kemiska föreningar. Men de filosofiska, politiska och samhällsmässiga konsekvenserna av miljöförstörelse eller klimatkrisen intresserar mig.

Jag växte upp i skuggan av kalla kriget och kärnvapenhot, hoppade mellan oljefläckar ut på klipporna på Västkusten, där jag såg döda fåglar och funderade över vart allt skräp skulle ta vägen.

Men vår uppmärksamhet tycks så flyktig.

I vår kartläggning om var partierna står i frågan om biologiskt mångfald träder de gamla ideologiska skiljelinjerna fram med stor tydlighet. Högerblocket tror på frivillighet, vänsterfalangen på mer reglering. Liberalerna sticker ut som en bubblare eftersom partiet ställer sig positiva till samtliga förslag i den här enkäten.

Läs mer här: Så ska partierna rädda den biologiska mångfalden – sju frågor som avgör 

Sju av de åtta riksdagspartierna vill exempelvis införa ytterligare ekonomiskt stöd för att öka andelen artrika naturbetesmarker.

Räcker det?

”Ukraina behöver en Marshallplan för att hantera effekterna av den ryska invasionen”, sade den tyske finansministern Christian Lindner i slutet av mars.

På samma sätt har flera experter som David Attenborough och ekonomiprofessorn sir Partha Dasgupta visat på behovet av en Marshallplan för den biologiska mångfalden.

Den stora knäckfrågan återstår: Hur ska allt detta finansieras?

Kanske kan näringslivet gå före, om politikerna ligger kvar i sina skyttegravar. Naturen behöver ett kraftfullt stöd när miljontals arter riskerar att försvinna. FN menar att värdet på vår natur måste prissättas och pengar riktas om från sådant som orsakar naturskador till att skapa positiva värden.

Nästa vecka släpper vi vår årliga kartläggning av Miljöbästa kommun, där kommunernas ambitioner och miljöarbete rankas. Det är mycket som återstår. Här finns också mycket för lokala medier att ta vidare. 

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer klimatförändringarna även utsätta Sverige för mer väderextremer i framtiden. Än faller inte fåglar från himlen just hos oss. Men att vår natur, våra liv, och städer så som de är byggda, kommer att påverkas, råder det ingen tvekan om. 

Det kan inte vara en fråga bland andra i höstens val.