Fredagskommentar: Glappet är 10 000-kronorsfrågan

Vetenskapligt baserade klimatmål, åtaganden för att bidra till Agenda 2030 och cirkulära perspektiv på verksamheten. Ja, de senaste åren har näringslivet tagit stora kliv framåt i hållbarhetsarbetet och i allt större utsträckning börjat förstå vikten av en global hållbar utveckling. När Aktuell Hållbarhet tillsammans med Dagens industri och Lunds universitet lanserades årets upplaga av rankningen Hållbara Bolag i början av veckan syntes den utvecklingen tydligt. De sociala frågorna som länge sågs som nya tas nu upp i strategier och företagens roll i samhället växer, där exempelvis två tredjedelar av de svarande företagen i årets upplaga av Hållbara Bolag säger sig bedriva ett strategiskt arbete för att bidra till integrationen.

Men trots ambitioner som att nå nettonollutsläpp inom en överskådlig tid finns ett oroväckande glapp till de faktiska tidsramarna. De globala målen i Agenda 2030 ska vara uppnådda om mindre än tio år, takten på utsläppsminskningarna ser inte ut att räcka till för Parisavtalet och sammansättningarna i storbolagens ledningar och styrelser är långt ifrån jämställda.

För att strategier, mål och framtidsvisioner ska göra verklig nytta måste åtgärderna bakom dem nu få tillräckligt stort genomslag för att sudda ut det glappet. Pilotprojekt måste skalas upp, branschsamarbeten måste ge kraftigt mätbara effekter och satsningar inom specifika områden måste balanseras så att de inte får negativ påverkan på andra hållbarhetsaspekter. För alla de företag som profilerar sig med sitt hållbarhetsarbete eller har åstadkommit stora förändringar återstår alltså fortfarande 10 000-kronorsfrågan hur de ska se till att de gör tillräckligt mycket.