Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Här är klimatjournalistiken Greta Thunberg efterlyser

Publicerad: 25 September 2020, 10:31

Att jämföra svensk klimatjournalistik med en reklamfilm från Vattenfall är inte rättvist. Det finns flera exempel på den journalistik som Greta Thunberg efterfrågade i veckan.


Efter att ha gett sig på världsledare, presidenter, kungligheter och företagsledare vände sig Greta Thunberg i veckan till medierna. Inbjuden som föreläsare till Dagens Nyheters redaktion gav hon i tisdags ett tal om hur nyhetsbevakningen har misslyckats med att rapportera om klimatkrisen på rätt sätt. För mycket fokus på henne själv som person, smältande glaciärer och döende skogar. Men ingenting om den kritiska tidsaspekten och vikten av koldioxidbudgetar. 

Svidande kritik kallade Dagens Nyheter Greta Thunbergs budskap. Utan att själva bemöta påhoppet. 

Som i de flesta fall när det handlar om klimatfrågan är inte någon perfekt. Varken bland de som ska driva förändringen eller de som granskar arbetet. Men att som Greta Thunberg jämföra svensk klimatjournalistik med en reklamfilm från Vattenfall är inte rättvis mediekritik. Det är snarare medieförakt, vilket vi inte behöver mer av. 

En enkel sökning i mediearkivet Retriever visar att det finns drygt 1 800 artiklar som innehåller ordet koldioxidbudget. Är det mycket eller lite? Sannolikt lite jämfört med hur många gånger ordet isbjörn använts i en klimatartikel. Men kanske mycket med tanke på att de första artiklarna är från slutet av 90-talet. 

Även om Aktuell Hållbarhet inte är ett massmedium som Dagens Nyheter eller andra rikstäckande dagstidningar omfattar även vår bevakning arbetet med koldioxidbudgetar och tidsaspekten i klimatarbetet. Ämnen som till en början kan ses som enkla att ta upp, men som ofta utvecklas till komplexa frågor. Exempelvis berättade vi tidigare i år om hur kommuner och regioner avstår från att göra koldioxidbudgetar, bland annat eftersom de inte inkluderar andra växthusgaser som metan och lustgas. Även uppfattningen om hur bråttom det är att minska utsläppen går isär. Exempelvis sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt stora tal förra veckan att ett mål om utsläppsminskningar med 55 procent till år 2030 räcker för att följa Parisavtalet. En betydligt lägre ambition än vad många andra anser krävs. Frågan om vad som faktiskt krävs för att leva upp till globala åtaganden kommer vi, och betydligt bredare medier, fortsätta att följa upp.

Daniel Boman
Redaktör, Aktuell Hållbarhet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.