Fredagskommentar: Hoppas inte för mycket på miljöprövningsutredningen

Efter förseningar in i det sista ska slutligen den så kallade miljöprövningsutredningen presenteras nästa vecka. Miljöprövning och handläggningstiderna i tillståndsprocesser är en av näringslivets mest återkommande frågor när det handlar om förutsättningar för att bidra till klimatomställningen. Skräckexempel på tio års väntan på klartecken för att starta en verksamhet används för att illustrera svårigheterna att bidra med innovativa och storskaliga lösningar. Något av ett ödets ironi då att utredningen som ursprungligen skulle presenteras i höstas först sköts upp med ett halvår till den 31 maj och sedan fördröjdes med ytterligare två veckor med hänvisning till tryck av rapporten.

Frågan är då vad utredningen faktiskt kan bidra med. Inte så mycket kanske, sett till några av de mest avgörande faktorerna för en snabb tillståndsprövning. 

Som tidigare utredningar och sammanställningar av miljöprövningsstatistik pekat på handlar mycket av miljöprövningen om kommunikation mellan sökande företag och berörda myndigheter. Enligt en ny genomgång från Naturvårdsverket, Domstolsverket och Länsstyrelserna sinkas prövningen av att ansökningarna ofta inte är kompletta när de kommer in. Och som Aktuell Hållbarhet tidigare berättat finns mycket tid att vinna på att föra en tydlig dialog med myndigheterna och redan från start lämna in ett heltäckande underlag. Exempelvis menar Jonas Rune, sektionschef ekologi och ytvatten på WSP, att några regeländringar inte kommer korta handläggningstiderna, utan att en förbättrad samverkan mellan parterna är det absolut viktigaste.

Samtidigt finns det specifika åtgärder som efterfrågas från företagen. En av dem är en slags gräddfil för tillståndsansökningar med stor klimatnytta. Något som dock redan avfärdats av den så kallade klimaträttsutredningen, som presenterades i maj. 

Vad än miljöprövningsutredningen kommer föreslå nästa vecka finns det alltså många andra faktorer än miljöbalkens paragrafer som styr tillståndsprövningen. I vilken utsträckning huvudutredaren och chefsrådman Peter Ardö har fokuserat på det blir kanske det mest intressanta att se.