Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag14.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Hot mot fritt företagande eller nödvändigt regelkrångel?

Publicerad: 12 mars 2021, 13:29

Jon Röhne, redaktionschef på Aktuell Hållbarhet

Foto: Pax Engström Nyström

En tsunami av regelverk. Så kan man beskriva den närmaste framtiden för hållbarhetsansvariga på världens företag. Kanske är krånglet nödvändigt för en hållbar utveckling.


EU:s taxonomi, EU:s nya disclosureförordning, benchmarkförordningen, EU:s direktiv om due diligence kring underleverantörs påverkan på miljö och mänskliga rättigheter, FN Global Compacts nya principer för investeringar, redovisningsrekommendationer från Task Force on Climate-related Financial Disclosures och Task Force on Nature-related Financial Disclosures, Science Based Targets Initiative och den svenska Finansinspektionens uppdrag att följa upp finansmarknadsaktörers klimatrapportering samt hur lån och investeringar förhåller sig till Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Det är mycket nu. 

Eller som Dagens industri i veckan på ledarplats beskriver de kommande hållbarhetsregelverken från EU: ”De är var och en lovvärda i sig, men sammantaget tornar de upp sig till en byråkratisk koloss som lär störa nattsömnen för många europeiska företagsledare.”

Pendeln har slagit över. Den som är bekant med Newtons rörelselagar vet att när en pendel vänder riktning så ökar hastigheten. Den så kallade Newtons vagga visar också hur ett klot som släpps påverkar andra klot. Som metafor fungerar Newtons vagga som en bra beskrivning av hur energin i kraven som sätts på finanssektorn nu sprider sig över alla sorters företag.

Och ja. Det kan sannolikt bli en del sömnlösa nätter. Det som EU:s taxonomi-förordning, och för den delen disclosureförordningen, tycks visa är att det inte längre räcker för företag att göra ”så gott de kan” för att minska sin negativa påverkan på miljö och sociala faktorer. I varje fall räcker det inte för företag som har som ambition att vara verkligt hållbara. 

Disclosureförordningen gör till exempel en tydlig skillnad på bolag som kan kallas ljusgröna och bolag som kan kallas mörkgröna. Ljusgröna företag är bolag som ”gör så gott de kan”. Mörkgröna företag är de företag som har som affärsidé att skapa en hållbar utveckling. Här finns en väsentlig skillnad. 

Dagens industris ledarskribenter säger att de nya kraven kan leda till regelkrångel och på sikt utgöra ett hot mot fritt företagande. Kanske har de rätt. 

Regelkrångel är definitivt att vänta. Men kanske är det ett nödvändigt regelkrångel. Om vi ska nå en hållbar utveckling behövs i varje fall tydliga besked om vad som är verkligt hållbart och vad som inte är det. Det behövs tydliga regler som skiljer hållbarhetsagnarna från hållbarhetsvetet. Som skiljer ljusgröna företag från mörkgröna. 

Att en majoritet av bolagen ”gör sitt bästa” och fortsätter med i grunden ohållbara affärsmodeller kommer sannolikt inte att räcka för att nå viktiga uppsatta hållbarhetsmål. Det kommer att krävas mer. Det kommer att krävas transformativa förändringar av företagens affärsmodeller. Det är just denna omställning som de nya reglerna, det vill säga regelkrånglet, syftar till. 

PS: Det som upplevs som krångligt kan ofta kännas lättare med ökad kunskap. Därför har vi i senaste numret av Aktuell Hållbarhet gjort en djupdykning i taxonomin och alla de kommande regelverken för att berätta hur de kommer att påverka svenska företag. Var så goda. 

 

Jon Röhne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.