Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Måste skogsindustrin tänka om?

Publicerad: 20 November 2020, 12:16

Den mångåriga diskussionen om klimatförändringen och minskningen av naturmiljöer och arter har efter några uppmärksammade forskningsstudier de senaste åren övergått i en bred insikt om att vi befinner oss i två parallella kriser som hotar livet på jorden såsom vi känner det. Nu sprider sig krisinsikten till bransch efter bransch. En bransch som verkar ha det väldigt jobbigt just nu är skogsindustrin.


Det sägs att vi har ungefär tio år på oss att radikalt göra om och göra rätt, innan de planetära gränserna riskerar att överskridas och förändringen av jordens livsuppehållande processer kan börja leva sitt eget liv. Då har vi inte längre chans att påverka utvecklingen.

Så vad gör vi? Svaret är att vill man fortsätta ha ett gott liv och goda affärer så är det dags att se över sina aktiviteter och agera. Tio år kvar att ställa om betyder att det måste börja hända grejor det här året eller nästa. De systemförändrande lösningarna måste komma på plats. 

När man inser att man drabbats av en kris kan det uppstå en krisreaktion, som senare övergår i andra faser. Om utvecklingen blir positiv kan det se ut så här: Först chock, alternativt förnekelse. Sedan ilska följt av köpslående och depression. Till slut kommer acceptans följt av nyorientering.

Krisinsikten sprider sig nu till bransch efter bransch. En av de branscher som verkar ha det riktigt jobbigt just nu är skogsindustrin. I veckan kom ett utspel från Södra Skogsägarnas ordförande Lena Ek, tidigare centerpartistisk miljöminister, där hon argumenterar för att EU:s taxonomi hotar svensk skogsnäring och svensk ekonomi. Den kommande klassificeringen av aktiviteter som hållbara eller icke hållbara, som ska styra vart pengarna går, kommer enligt Lena Ek bland annat underkänna flytande biobränsle från restprodukter från miljöcertifierat skogsbruk. I veckan undrar också miljökonsulten Magnus Nilsson på sin blogg vem som behöver biodrivmedel när förbränningsmotorn förbjudits. I veckan aviserade nämligen den brittiska regeringen att den tänker förbjuda bilar med förbränningsmotor år 2030, med en respit för laddhybrider till år 2035. Frankrike, den amerikanska delstaten Kalifornien och den kanadensiska provinsen Quebec har liknande mål. Norge vill fasa ut bensin- och dieselbilarna redan 2035. Klart är att den en gång nydanande tanken att driva bilar med skogsbränsle är på väg att förpassas till historien. En ny tid är på väg. 

I skogsnationen Sverige är en kraftigt ökad inblandning av biodrivmedel i de fossila bränslen som driver bensin- och dieselbilar, och kanske även flygplan, en viktig byggsten i klimatpolitiken. Samtidigt låter regeringen just nu utreda hur ett EU-förbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar och en utfasning av fossila drivmedel kan åstadkommas. 

Att ställa om handlar om att lyssna, tänka, överge det gamla och börja med det nya. Inte om att motivera det gamla med nya argument. När vi har tio år kvar håller det inte att tala om koldioxid från biodrivmedel som nollutsläpp, eftersom det tar decennier tills koldioxiden återigen tas upp från atmosfären och lagras i växande träd. Att snabbt öka andelen skogsprodukter som långsiktigt lagrar kol i till exempel hus och möbler har däremot stor potential att minska den globala uppvärmningen. En annan stor möjlighet att snabbt minska koldioxidhalten i atmosfären är enligt forskare att återbeskoga områden där det tidigare har växt skog, ett område där det dock så här långt saknas ekonomiska incitament. Återvätning av utdikade skogsmarker är ett annat lovande område att utforska.

Skogsnäringen befinner sig även mitt i diskussionen om den andra krisen om biologisk mångfald. Här pågår en ständig verbal krigföring från LRF Skogsägarna om att det svenska artskyddet går längre än vad EU:s lagstiftning kräver, något som hittills inte fått rättsligt stöd. Och från ett internationellt perspektiv framstår inte det nordiska trakthyggesbruket – läs kalhyggen – som det bästa man kan göra för att vända krisen för den biologiska mångfalden.  

Är det dags för regeringen, skogsindustrin, LRF och Centerpartiet att tänka om?

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.