Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Metoden för 1800-talets barnauktioner är tillbaka – inom klimatarbetet

Publicerad: 29 april 2022, 11:54

De som krävde minst underhåll fick ta hand om 1800-talets barnhemsbarn.

Foto: Getty

Förrförra seklet auktionerade fattigvården ut föräldralösa barn till dem som krävde minst underhåll. Nu gör de omvända auktionerna sitt återintåg – inom klimatarbetet, skriver Aktuell Hållbarhets Jesper Saltebro.

Ämnen i artikeln:

KoldioxidlagringCcsKoldioxidEnergimyndigheten

Jesper Saltebro

jesper.saltebro@aktuellhallbarhet.se


Ett riktigt lågvattenmärke i svensk förvaltningshistoria är de omvända auktionerna av barn och fattiga under 1800-talet. Målet var att pressa kostnaderna i fattigvården. De som la det lägsta budet för att ta hand om dem som ingen ville veta av, fick en eller flera extra personer i hushållet. Ofta var det bönder och torpare som deltog i budgivningen. Personer som kunde bidra med arbetskraft på gården var förstås mer eftertraktade än de som inget orkade.

Ibland slutade det i misär av värsta sort. Bara någon kilometer från där jag sitter och skriver fanns en bonde som lagt det lägsta budet. På julafton stampade grannen in i stugan för att framföra en julhälsning, och fick då se ”auktionsfyndet” sitta uppkrupen i ett hörn i rummet, med potatisskal som julmiddag. På en nästan 100 år gammal inspelning är det med gråt i rösten som han berättar om sin omskakande upplevelse.

Nu är den omvända auktionen på stark frammarsch i Sverige, och inte inom vilket område som helst, utan just inom hållbarhetssfären – mer specifikt på klimatområdet. Energimyndigheten har kommit ganska långt i planerna på omvända auktioner för koldioxidavskiljning och lagring av biogen koldioxid. Och för några dagar sedan föreslog tre tunga myndigheter att svenska bönder återigen ska tävla om att lägga lägst bud – men denna gång gäller det kolinlagring i skog och mark.

Jag känner kalla kårar längs ryggraden. Billigt och bra har en tendens att föra med sig bitter eftersmak. Fossila bränslen, hormoslyr, palmolja och freoner – vad som vid första anblick verkade ypperligt visade sig ha dolda baksidor.

En av de större riskerna med omvända auktioner är att den som går vinnande från auktionen har lagt sig för lågt, med konkurs eller förtida avslutande av kontraktet som följd. På engelska finns ett uttryck för detta: Vinnarens förbannelse.

När jag intervjuat experter på området har de varit mest oroade över för få aktörer under själva auktionsförfarandet; att priset blir för högt och att den som får kontraktet kan göra oskäligt stor vinst. Just därför beskrivs också det senaste förslaget på omvända auktioner för kolinlagring som bra, eftersom det finns ett väldigt stort antal potentiella budgivare i form av Sveriges jordbrukare och skogsägare.

I ett internationellt perspektiv är omvända auktioner vanligare. Främst när det gäller förnybar el, men det finns också försök på ekosystemtjänster och just kolinlagring. 

Kanske är det ofrånkomligt att Sverige återigen ska omfamna den omvända auktionen, men då måste systemet utformas så smart som möjligt och testköras för att upptäcka kryphål. 

Nu gäller det att svenska myndigheter spelar sina kort rätt, när kol och koldioxid ska lagras för att hejda klimatförändringarna. För vi har inte råd med ännu ett gigantiskt misslyckande. Denna gång är det inte ”bara” människors liv och hälsa som står på spel – utan även planetens.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev