Fredagskommentar: Taxonomin stal showen

I veckan presenterade EU-kommissionen sitt omfattande åtgärdspaket som ska öka andelen hållbara investeringar i Europa. Den omtalade taxonomin är tveklöst den del av paketet som har fått mest uppmärksamhet, i varje fall i breda medier. Och kritiken har varit massiv - både från bransch- och naturintressen. Taxonomin har blivit kompromissen som inte verkar göra någon glad. 

Medan mycket fokus, ilska och upprördhet lagts på taxonomin har en annan del av EU:s paket för hållbara finanser gått under radarn. Det handlar om EU:s förslag till ett direktiv om företags hållbarhetsredovisning. 

Enligt det nya förslaget som lades fram på onsdagen ska nu företagens hållbarhetsredovisning göras, som EU-kommissionen uttrycker det, enklare och mer enhetlig. En fin strävan förstås, men efter att ha läst EU-kommissionens över 400 sidor långa taxonomiförslag är det ändå rimligt att ifrågasätta om EU och deras expertgrupper verkligen är kapabla till att göra något som är enkelt.

Tanken är i varje fall att EU tar fram en gemensam standard för hållbarhetsredovisning som ska fungera som en ”one stop shop”. Genom det nya rapporteringsramverket ska europeiska företag slippa använda den uppsjö av andra rapporteringsramverk som redan finns. 

Att mycket uppmärksamhet riktas mot taxonomin är begripligt. Samtidigt är det märkligt att inte fler diskuterar innebörden i förslaget om hållbarhetsredovisning. Taxonomin kan på lång sikt påverka publika företags tillgång till kapital på marknaden. Men många bedömare menar att kapital kommer att finnas ändå, också för tydligt bruna verksamheter. De nya kraven på hållbarhetsredovisning kommer däremot att påverka alla stora företag. Varje dag. I grunden. I dag hållbarhetsredovisar cirka 11 000 europeiska företag enligt EU-direktivet om icke finansiell rapportering. Om det nya förslaget går igenom kommer det att gälla över 50 000 företag. I förslaget skriver EU-kommissionen att reglerna ska gälla alla stora företag, både börsnoterade och onoterade bolag. Dessutom tar man bort den tidigare spärren som gjorde att företag med färre än 500 anställda inte behövde hållbarhetsredovisa. 

Sverige har gått längre än EU:s nuvarande krav och här krävs det bara 250 anställda eller fler för att ett företag ska behöva hållbarhetsredovisa. Exakt hur många svenska företag som påverkas av det nya förslaget är oklart, men experter som Aktuell Hållbarhet talat med säger att det är osannolikt att inte också många svenska företag nu kommer att få börja hållbarhetsredovisa för första gången. Dessutom kommer alla företags hållbarhetsredovisning enligt experterna förändras stort i och med de nya ramverk för rapportering som EU ska ta fram. 

Under hösten 2022 antas det första rapporteringsramverket från EU vara klart. I bästa fall får vi verkligen ett verktyg som ger enklare och mer enhetlig hållbarhetsredovisning. I värsta fall får vi se en ny krånglig kompromiss som ingen kommer att gilla. Framtiden för företagens hållbarhetsarbete är oavsett spännande.