Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredagskommentar

Fredagskommentar: Transparensbrist i transparensbranschen?

Publicerad: 26 november 2021, 12:38

Jon Röhne, redaktör på Aktuell Hållbarhet.

Foto: Pax Engström Nyström för Bonnier Business Media

Vem granskar granskarna? Och framförallt, går det att köpa granskarna? Det är frågor man nu kan ställa sig kring den kraftigt växande marknaden för hållbarhetsrankningar.


Ämnen i artikeln:

Hållbara AffärerGröna Investeringar

Veckan har varit minst sagt händelserik. På Aktuell Hållbarhets sajt har läsarna visat stort intresse för köphetsveckan kring black friday och budgetförslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, som till viss del förändrar spelplanen för den kommande miljöpolitiken. I samma veva valde dessutom Miljöpartiet att lämna regeringen. 

En nyhet som dock flög lite under radarn i veckan handlar om transparens kring ESG-rankningar och leverantörer av ESG-data. Rankningar från företag som MSCI, Sustainalytics, Trucost och de större indexleverantörernas egna hållbarhetsrankningar; Bloomberg ESG Disclosures Scores, ISS Ratings and Rankings, S&P Global ESG Score med flera.

Leverantörer av ESG-data ställer hårda krav på transparens från världens företag att rapportera och leverera data om alla möjliga sorters detaljer kring utsläpp, sociala hållbarhetsfrågor, governance och mycket annat. 

Nu verkar det som att ESG-leverantörerna själva brister i transparens mot sina uppdragsgivare, ofta större finansaktörer. I varje fall är det här något som den internationella organisationen för värdepapperstillsyn, Iosco, varnar för i en slutrapport som publicerades på tisdagen. 

Iosco konstaterar att marknaden för ESG-data fullkomligt exploderat i takt med finanssektorns ökade vilja och intresse att finansiera företag som anses hållbara. Problemet, som Iosco uppmärksammar i rapporten, är att det spretar hej vilt mellan de olika hållbarhetsrankningarna. Iosco påpekar också att marknaden helt saknar definitioner på vad en ESG-rankning faktiskt bör mäta. Vidare konstateras att det finns en allvarlig avsaknad av transparens kring hur hållbarhetsdata samlas in och vilken metodik som används för att betygsätta företagens hållbarhetsarbete. 

Transparens är hårdvaluta i hållbarhetsvärlden. Utan transparens är det ytterst svårt att hävda något alls om hållbarhet, utan att det enkelt kan viftas bort som greenwash. Därför blir det så klart märkligt att företagen som granskar och mäter bolagens hållbarhetsarbete inte själva tydligt kan redogöra för hur mätningarna går till. Det uppstår en transparensbrist i transparensbranschen. Ironi på hög nivå, med andra ord. 

Ett annat, och möjligt ännu allvarligare problem som lyfts i Ioscos rapport handlar om de intressekonflikter som kan uppstå när leverantörerna av ESG-data vid sidan av sina rankningar erbjuder bolagen konsulttjänster. Iosco pekar inte ut några konkreta exempel på jäv som har uppstått eller kan komma att uppstå. Däremot konstateras att det ”kan finnas en risk” med det upplägg som många ESG-dataleverantörer har. 

Liknande diskussioner har under årens lopp återkommande dykt upp kring revisionsbranschen och jättar som EY, KPMG och PwC som vid sidan om sina revisorer också hyr ut konsulter. Här är dock revisorsrollen kraftigt styrd av tydliga regelverk och lagstiftning som bland annat slår fast att en revisor inte får ge rådgivning. Något liknande ramverk finns dock inte för instituten som producerar och säljer ESG-data om företag. Frågan om det går att köpa sig till högre positioner i hållbarhetsrankningar är därmed öppen. 

Index är viktiga men skapar ibland också ologiska reaktioner på marknaden. Detta blev till exempel tydligt när Investor nyligen fick se sitt börsvärde öka med 25 miljarder kronor på några få timmar efter att företagets A-aktie tog plats på MSCI Global Standard Index. 

På en marknad när allt mer kapital ska flyttas från ”ohållbara” verksamheter till ”mer hållbara” är det viktigt att hållbarhetsindexen står på en stabil grund. Och så verkar nu inte vara fallet. 

För ett bolag är det dessutom naturligtvis frustrerande att inte veta hur, eller med vilka metoder, dess hållbarhetsarbete värderas. Extra frustrerande blir det förstås om bolaget värderas olika av olika indexleverantörer. Allvarligast blir det dock om ett bolag har anledning att misstänka att konkurrenterna kan köpa sig till högre placeringar i indexen. 

Nu är det bara att hoppas att Ioscos rapport, som också har ett antal rekommendationer, får den uppmärksamhet den förtjänar. 

Jon Röhne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.