Fredagskommentaren: Vår tid är mer spännande än vilken OS-final som helst

Det finns vissa skeenden i världshistorien som jag tycker är särskilt intressanta, men också platser, miljöer och språk som jag skulle vilja uppleva. Om jag hade en tidsmaskin skulle jag dels vilja höra språket som talades här i Skandinavien för kanske 1 500 år sedan och dels se några livs levande dinosaurier. 

Men den här veckan kände jag för första gången att hit, här och nu, hade jag nog velat resa om jag levt om femhundra år i framtiden.

Visst, det hade varit intressant att vara en fluga på väggen efter Riokonferensen för att få veta varför inte mer hände för 25 år sedan. Men ärligt talat, den här omställningen som sker och kommer att ske nu är mer spännande än vilken OS-final som helst (förutom att den är mer utdragen i tid).

Då och då kan det kännas tungt och mörkt. Jag tippar att de flesta oroar sig för klimatet och biodiversiteten, även om det finns goda skäl att oroa sig för mycket annat också. Samtidigt finns det så många tecken i senaste tidens nyhetsflöde om att omställningen börjar ske med allt större kraft. Vi börjar alltmer närma oss en punkt där det inte går att stå utanför och låtsas som att det regnar. Företagsledare känner hur konsumenter men framför allt anställda och investerare flåsar dem i nacken och kräver mer.

Det kommer indikationer från skilda investerarhåll på att EU-kommissionens taxonomiförlag om grönt ljus till naturgas inte kommer göra någon skillnad: gasen är utesluten oavsett. Att EU:s klimattullar kommer att införas måste ses som en lågoddsare. Det innebär att EU tvingar omvärlden att prissätta koldioxiden högre, i alla fall om de vill sälja sina grejer till oss. Redan i dag ställer investerare mycket tuffare hållbarhetskrav på bolagen i portföljen än för bara fem, tio år sedan och i framtiden höjs ribban ytterligare.

I en intervju sa Johan Florén på AP7 till mig att han tror att börsbolagsstyrelser som inte kan presentera vettiga planer för vägen till nettonoll år 2050 kommer röstas bort. Samma sak gäller om diskrepansen mellan planer och verklighet är för stor. Den här utvecklingen kommer vi få se redan i år, eller senast nästa år spådde Florén.

I en prognos för närmaste åren menar Svenska Kraftnät att elförbrukningen kommer att öka för första gången på flera år. Orsaken är att elektrifieringen nu tar fart i bland annat industri- och transportsektor. Samtidigt står ansökningarna om vindkraftsparkerna på kö och kan potentiellt mer än väl möta den ökade efterfrågan. Förhoppningsvis kanske senaste tidens elpriser kan förmå fler kommuner att inte lägga in sitt veto mot etableringarna. Just nu behöver vi generera så mycket elektricitet vi bara kan, inte bara till oss i Sverige utan även till invånare i andra länder. Det går ju faktiskt att återställa och montera ner vindkraftverken i framtiden.

Och tur är väl att jag lever just här och just nu. För att resa i tiden, där har vi en riktigt potentiell energitjuv och klimatbov!