Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredagskommentar

Hjälp! Min gammelmormors filt kan innehålla DDT

Publicerad: 29 december 2021, 09:29

Second-hand är bra. Men där finns faror som skulle kunna hanteras bättre enligt Pernilla Strid.

Foto: Joel Sund, TT och Pax Engström

Hur är det möjligt att jag inte kände till detta? Hur kan det ens vara möjligt att gå in på Blocket, Sellpy eller en secondhandbutik utan att få det tydligt framfört mitt framför ögonen vilka faror som lurar och vad man bör se upp med?


Ämnen i artikeln:

Kemiska riskkällorCirkulär EkonomiKemikalieinspektionen

Jag satte mig upp i sängen med ett ryck. Min mammas mormors gamla vackra yllefilt som låg ovanpå täcket hade plötsligt förvandlats från en varm trygghet till en isande fara. Bort med filten, ut med dess maka ur garderoben, in i vardagsrummet, bort med kattens favoritfilt ur soffan, ut med allt i hallen. Hur är det möjligt att jag, som i flera decennier jobbat som miljöjournalist och har en mamma som i hela sitt liv hållit på med tyger och garn, inte kände till detta?

Jag söker på Blocket, för att se hur gammal mormors mors filt egentligen kan vara. Där säljs massor av gamla vackra yllefiltar och ylletröjor och ingen nämner faran vid namn: DDT. Mitin. Eulan. Efter alla miljösidor jag besökt under mitt yrkesliv är det en fråga i ett facebook-flöde som plötsligt får min mysiga julkänsla att dunsta bort: ”Hur vet jag om filten är av malsäkrat garn?” En googling får rysningarna att snabbt komma. 

Finns märklappen kvar och där står ”Malsäkrat garn” är faran garanterad. Men finns där en lapp och det inte står något om malsäkrat kan man vara lugn. För detta var inget man ville dölja förr i tiden, malsäkrat var en kvalitetsmärkning. Finns det däremot ingen lapp gör man bäst i att inspektera filten. Jag behövde inte det. Jag hade redan många gånger förundrats över den otroliga kvaliteten; en så gammal filt, utan ett enda malhål. Hur kunde jag inte ha tänkt längre?

Jag kommer att tänka på pappas gamla norsk-tröja, som jag älskar. Inte heller den har ett enda malhål. Ut i hallen med den också!

”Hur kunde jag inte ha tänkt längre?”

Efter nattens utrensning försover jag mig nästa dag. Sedan ringer jag Kemikalieinspektionen. Varför har jag aldrig sett deras lilla informationsartikel, rubrik ”Kemiska ämnen i textil”, underrubrik ”Äldre textilier kan innehålla bekämpningsmedel”? Jag tycker att de borde ha skrivit: ”Gamla filtar utan malhål kan innehålla DDT.” Och ska vi åstadkomma en giftfri vardag så borde de också ha kontaktat Blocket, Myrorna och alla andra secondhand-affärer som säljer gamla filtar och yllekläder och berättat. Det säger jag till den vänliga tjänstemannen som ringer upp och svarar på mina journalistfrågor lite i utkanten av sitt kompetensområde under semesterperioden. 

DDT kom på 40-talet och tillhör världens värsta bekämpningsmedel, det är långlivat, ansamlas i vävnad och är toxiskt. Det kan finnas i både gamla garner, yllesaker, tyger och skinn. Där kan också finnas andra farliga ämnen, kallade mitin, eulan eller klorfenylid. Sedan 40-talet har antalet farliga kemikalier i vår vardag vuxit lavinartat och jämfört med berget av kemikalier går processen att förbjuda farliga ämnen i snigelfart. Men vi kan väl åtminstone anstränga oss för att ta bort de ämnen vi redan nu vet är farliga ur kretsloppet?

Nu tänker några av er att så farligt kan det väl ändå inte vara. Det är ju länge sedan filtarna tillverkades och DDT:n borde vara borta för länge sedan och förresten så levde ju de flesta länge på den tiden också. Men du som tänker så, läs vidare.

”Det samlas i damm, vi andas in det i våra kroppar”

I vår tid får en av tre cancer, en sjukdom som just ett sådant värsting-ämne som DDT kan orsaka. DDT är ett så svårnedbrytbart ämne att om det fanns i filten på 40- eller 60-talet så finns det med den allra största sannolikhet ännu kvar. Det samlas i damm, vi andas in det i våra kroppar där det har sin toxiska verkan. Vad orsakade just din, din väns eller din släktings cancer? Det kan du omöjligt härleda, än mindre ha någon framgång med att stämma tillverkaren. Dessa farliga ämnen måste helt enkelt bort från våra vardagsliv, från hela vårt varuflöde. De varor som innehåller dessa ämnen ska lämnas in som farligt avfall till närmaste återvinningscentral. Men hur vet man? Det gör man inte, såvida inte någon startar en smidig testtjänst för privatpersoner och företag. Men då DDT varit vanligt förekommande som textilbehandlingsmedel och alla tecken pekar i fel riktning så är inte jag beredd att ta den risken. Hur vemodigt och slösaktigt det än känns att göra sig av med gammelmormors gamla vackra och varma yllefiltar, och pappas gamla mysiga ylletröja.

För att klara övergången till ett klimatsmart samhälle måste vi återanvända och materialåtervinna, men först måste de farliga ämnena bort. Hur kan det ens vara möjligt att gå in på Blocket, Sellpy eller en secondhandbutik utan att få det tydligt framfört mitt framför ögonen vilka faror som lurar och vad man bör se upp med? ”Tänk på det här innan du köper gamla filtar.” Eller varför inte: ”Det här bör du inte sälja på Blocket.” Följt av en punktlista med beskrivningar. Kanske Blocket rentav kan hjälpa till att avgifta varuflödet, med hjälp av en smidig hämtningstjänst med garanterad inlämning till farligt avfall-containern?

Allt det här sade jag till den vänliga tjänstemannen på Kemikalieinspektionen. Tack för tipset, löd svaret. Varsågod säger jag, inte bara Kemikalieinspektionen utan alla hållbarhetschefer därute som har kemikaliefrågan på ert bord. Såklart har ni redan tänkt tanken. Men nu går vi faktiskt snart in i år 2022. Nu är det verkligen dags. Ut med det gamla, in med det nya!

Gott nytt år!

Pernilla Strid

pernilla.strid@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.