Industrialister och kapitalister driver den nya miljörörelsen

LKAB annonserade nyligen ”den största svenska industrisatsningen någonsin” genom att investera närmare 400 miljarder kronor på en fossilfri järnmalmsproduktion. Bolaget ska i praktiken ersätta kol med vätgas som energikälla.

I höstas lanserade Volkswagen en helt ny elfordonsserie som är tillgänglig för allmänheten. Den nya Bubblan som går på el är här.

I Skellefteå bygger Northvolt en ny batterifabrik som ska förse fordonssektorn men också därefter sannolikt många hem med batterier. Regionen upplever ett enormt uppsving.

I finanssektorn och många andra sektorer pågår en enorm aktivitet kring att förstå och förhålla sig till den nya taxonomin som ska definiera vad som är klimatbra och inte. De verksamheter som inte kvalar in som gröna får räkna med skam och högre kapitalanskaffningskostnader.

I det tysta jobbar sannolikt många finansanalytiker med att förstå och räkna risk och möjligheter för den nya spelplanen. 

Oavsett, så är paradigmskiftet här. Kol, olja och annat smuts ska ut. Förnybart ska in. Klimatet ska räddas. Då kan en ny gruva för batterimineraler i Norrland en rimlig eftergift. 

Samtidig har Svante Axelsson på Fossilfritt Sverige som en kanin på vätgas fortsatt spruta ur sig färdplaner mot 2045. Alla ska med på resan.

Allt fler företag ansluter sig till initiativet Science BasedTargets som förpliktigar till klimatåtgärder i linje med Parisavtalets mål och ambition.  

Investeringar i och utbyggnaden av förnybar energi fortsätter i outtröttlig takt.

Vad vi alltså ser nu är hur reglering och styrmedel, piskor och morötter effektivt och tvingar in näringsliv och samhälle i transformation i hållbar riktning. Just nu består den gröna rörelsen i stor utsträckning av kapitalister och industrialister i storbolag.

Under 2021 kommer storbolagens ambitioner och transformationstempo att öka och få allt större effekt små och mellanstora bolag som ju är en stor majoritet av alla svenska företag. Just det kommer vi på Aktuell Hållbarhet att sätta fokus på under nästa år.

Nästa år får vi sannolikt även se ökat fokus på kapacitetsbristen i elnätet och en debatt om vem som ska finansiera utbyggnaden.

Skogen är och blir allt mer i fokus. För många vill ha den som resurs. Samtidigt ska den biologiska mångfalden värnas.

Vi kommer också få se en högljudd debatt om effekterna som EU:s taxonomi får och inte får.

På hållbarhetsagendan återfinns 2021 naturligtvis inte bara klimat utan också viktiga frågor som exempelvis jämställdhet, inkludering, kärnkraft, miljögifter, havsmiljön och den blå ekonomin, Arktis framtid, cirkulär ekonomi, hållbara organisationer och arbetsplatser i kölvattnet av pandemin.

Räkna med att 2021 blir ett händelserikt år! 

Vad tycker du att vi borde följa extra noga? Hör av dig och berätta!

Men innan dess – god jul och gott nytt år!