Klimatanpassning borde få samma skjuts som vaccinationsprogrammet

Den globala temperaturökningen och de kontinuerliga utsläppen av växthusgaser kan både vara svåra att greppa och väcka känslor av uppgivenhet. Hur ska enskilda personer, företag, kommuner eller länder kunna påverka eller vända den negativa spiral som pågått i över hundra år? En känsla som säkert de flesta kan relatera till. Vad som däremot är svårare att förstå är att även de insatser som faktisk kan skydda oss mot effekterna av klimatförändringar har fastnat i någon form av handlingsförlamning. 

Jag tänker alltså på klimatanpassning. Ett begrepp som blivit ett självklart inslag i klimatdiskussioner men som fortfarande har svårt att få genomslag i praktiken. Enligt Svensk Försäkrings och IVL Svenska Miljöinstitutets kartläggning av kommunernas arbete med klimatanpassning som publicerades nyligen är det exempelvis få kommuner som har kartlagt riskerna för gräs- och skogsbränder och färre än hälften av kommunerna har avsatt särskild personal för arbete med klimatanpassning. 

Varför dröjer då skyddsåtgärderna mot ett förändrat klimat? En återkommande förklaring till det bristande arbetet med klimatanpassning är den otydliga ansvarsfördelningen och frågan om vem som ska finansiera insatserna. Staten lämnar över ansvaret på kommunerna, och kommunerna saknar såväl resurser som vägledning för att ta arbetet vidare. 

Den rådande coronapandemin liknas återkommande vid det akuta läge som klimatförändringarna innebär. Den pågående vaccinationsstrategin kan då ses som en extra påminnelse om bristerna i den svenska klimatanpassningen. Och samtidigt som myndigheterna sätter upp skyltar i parker och köpcentrum om att vi ska hålla avstånd till varandra fortsätter kommuner marknadsföra nya bostadsområden nära vattnet, som att de aldrig hört talas om havsnivåhöjning och översvämning.

Om nu Sverige plötsligt kan ingå avtal med Pfizer, Astra Zeneca och Moderna för att få till ett vaccinationsprogram borde det vara lika lätt att hitta en väg framåt för att få fart på klimatanpassningen. För när covid-19 förhoppningsvis snart är reducerat till ett drygt ”skitår” kommer värmeböljor, skogsbränder, havsnivåhöjning och översvämningar bara växa i omfattning.