Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredagskommentar

Klimatdomen mot Shell ger miljöorganisationerna vittring

Publicerad: 17 september 2021, 11:42

Efter vårens domslut mot oljejätten Shell väntar fler klimatstämningar av storföretag. Plötsligt har globala överenskommelser som Agenda 2030 och Parisavtalet blivit hårdvaluta.


Ämnen i artikeln:

JuridikKlimatavtal

Globala överenskommelser som Parisavtalet och Agenda 2030 kan lätt avfärdas som tandlösa pappersprodukter som främst används för att ge skenet av att världen gör något åt klimatförändringar och andra hållbarhetshot. Begreppen lyfts fram av såväl länder som kommuner och företag. Men de initiativ som tas följs ofta av kritik om att det sällan handlar om nya åtgärder som verkligen leder till att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. 

Men i våras tog utvecklingen en ny vändning, i och med den banbrytande klimatdomen mot oljejätten Shell. Efter flera år med klimatstämningar mot både företag och länder dömdes för första gången ett större företag att öka takten på sina utsläppsminskningar. En dom som bygger på nationell rätt i Nederländerna, men som samtidigt har tolkat in internationella instrument som Parisavtalet och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Dessutom väger domen in både Agenda 2030 och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Plötsligt har alltså överenskommelser och ramverk, som företagen ibland anklagas för att använda som greenwash, fått ett skarpt och tvingande genomslag. Så kallad soft law har alltså genom domslutet mot Shell blivit allt annat än mjuka formuleringar.

Shell uppger själva att de ska överklaga domen. Men en ny drivkraft i klimatarbetet kan redan skönjas. I början av september meddelade miljöorganisationerna Greenpeace och Environmental Action Germany att de tänker dra biltillverkarna BMW, Mercedes-Benz och Volkswagen inför rätta, med hänvisning till verksamheternas negativa påverkan på klimatet. I stämningen mot biltillverkarna tänker miljöorganisationerna bland annat kräva att företagen upphör med produktion av förbränningsmotorer och minskar utsläppen av koldioxid med 65 procent till år 2030. Ett beslut som enligt miljöorganisationerna bygger på klimatdomen mot Shell från i våras.

Det är fortfarande oklart om den tyska domstolen kommer resonera på samma sätt som den nederländska. Hur liknande klimatstämningar mot företag i andra länder skulle falla ut är också oprövat. Men mycket tyder på att domstolorna är på väg att bli en ny aktör i storföretagens klimatarbete, samtidigt som ifrågasatta överenskommelser får faktiskt genomslag.

 

Daniel Boman

daniel.boman@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

JuridikKlimatavtal

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.