Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Fredagskommentar

Miljörörelsen ser inte skogen för träden

Publicerad: 6 Mars 2020, 12:31

Foto: Pax Engström

Kritiken mot förslaget på EU:s klimatlag kan sägas handla om en ickefråga. Samtidigt går de viktiga frågorna under radarn.


När EU-kommissionen i onsdags presenterade sitt förslag på en klimatlag för EU lät inte kritiken vänta på sig. Miljörörelsen och Miljöpartiets EU-parlamentariker var snabbt ute och pekade på att kraven på utsläppsminskningar till år 2030 måste höjas, för att leva upp till Parisavtalet. Men även om takten på utsläppsminskningarna måste öka tycks kritikerna inte riktigt se skogen för träden. Förslaget som kommissionen lagt fram innebär att EU ska nå nettonollutsläpp till år 2050 och om lagen går igenom blir EU den första kontinenten med ett bindande utsläppsmål till 2050 i sin lagstiftning.

Vad ett nettonollutsläpp för EU år 2050 betyder för den globala temperaturökningen är i dag svårt att säga men målet ligger enligt EU-parlamentet i linje med IPCC:s specialrapport om global uppvärmning från 2018. Sannolikt ligger målet även i linje med tvågradersmålet i Parisavtalet, vilket bland annat beror på hur utsläppsminskningarna i andra länder och regioner fortskrider.

Visst, vilket mål som sätts till år 2030 påverkar sannolikt takten på utsläppsminskningarna. Men i princip spelar det inte så stor roll hur långt utsläppsminskningarna har nått 2030, så länge det långsiktiga målet till 2050 nås. Det är det långsiktiga målet som ”räknas”. Och flera delar i förslaget på en klimatlag bidrar till att 2050-målet nås. Exempelvis föreslår kommissionen att enskilda länder inte ska kunna blockera klimatbeslut på EU-nivå och att en utsläppsbana för åren 2030-2050 ska sätta ramen för de framtida utsläppsminskningarna.

Istället för att ensidigt handla om delmålet 2030 borde debatten om EU:s klimatlag nu fokusera på vad ett klimatneutralt EU 2050 verkligen ska innebära. De som verkligen visar EU:s ambitioner handlar om hur nettonollustläpp ska nås. Vilka kolsänkor ska till exempel användas för att kompensera kvarvarande utsläpp år 2050 och hur ska de negativa utsläpp som krävs efter 2050 uppnås?

Daniel Boman

daniel.boman@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.