Temperaturen stiger – både i klimatet och debatten

År 2020 var länge något av en milstolpe i klimatarbetet. Innan Agenda 2030 fanns på plats och det nya årtiondet fortfarande kändes långt borta. Såväl EU som företag, kommuner och länder satte då 2020 som ett målår för utsläppsminskningar och ökning av förnybar energi. Nu är vi plötsligt här och som Aktuell Hållbarhet tidigare visat i en kartläggning var många mål för lågt satta för att klara den omställning som Parisavtalet kräver. Samtidigt inleds 20-talet nu med rapporter om rekordhöga temperaturer, omfattande bränder i Australien och en klimatdebatt som greppar efter halmstrån.

Den drygt ett år gamla diskussionen om Greta Thunbergs uppsåt och agenda fick nytt bränsle över nyårshelgen när SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström liknade Greta Thunberg vid en vänsterpopulist. Något som fyllde Erika Bjerströms Twitterflöde med personangrepp och gav upphov till en omfattande debatt kring huruvida hon har rätt eller inte. En fråga som dominerat klimatdebatten i Sverige årets första vecka, parallellt med besked om att de senaste fem åren har varit de varmaste globalt som någonsin uppmätts och att 2019 var det näst varmaste året någonsin, efter 2016.

Det nya året börjar alltså ungefär som det förra årtiondet såg ut mot sitt slut. Präglat av larmrapporter och Gretadebatt. Förhoppningsvis vänder nu fokus mot det som 2020 tidigare handlade om. Att följa upp och justera omställningstakten till de nivåer som krävs för att bromsa klimatpåverkan i tillräcklig omfattning. Och förutsättningarna finns – med ett klimattoppmöte i december där världens länder ska komma med nya åtaganden och ett bokslut för alla mål som satts till 2020 snart inom räckhåll.