Valspurt – men svårt se skogen för alla träd

Svenskar älskar sin natur, allemansrätt och skog. Vi är stolta över vår pappersindustri. Men där någonstans tar det stopp. Att ta in vidden av vad som är på gång i skogen är det få som vill. I stället fokuseras den allmänna debatten på reduktionsplikt och energipriser.

Häromdagen skrev 1 944 forskare i ett debattinlägg I Aftonbladet att de är förtvivlade över att politikerna inte tar klimatkrisen på allvar och i stället föreslår en politik som går stick i stäv.

Förra veckan röstade S med C, M, KD och SD mot att EU ska få lagstifta om en bärande del av EU:s gröna giv. EU- förslaget handlade om att hejda den snabba förlusten av biologisk mångfald och ekosystem genom att restaurera naturen. Men det vill inte de svenska partierna.

Annika Strandhäll säger i en kommentar till Aktuell Hållbarhet att varje lands unika förutsättningar måste vara utgångspunkter och menar att skogsbruket i Sverige skiljer sig från hur det ser ut i andra länder. 

Det är inte olikt de argument som förs fram av skogsskövlare i Amazonas eller Indonesien.

Sverige, och Finland, har återkommande protesterat mot EU förslag som kan inverka på ländernas skogsbruk, som i hög grad bedrivs med kalhyggen och monokulturer.

I Sverige är som bekant staten den största skogsägaren genom Sveaskog. Som tvåa kommer privatägda SCA och Stora Enso.

Miljöaktivister menar att Sverige lyssnar på lobbyister som vill fortsätta med dagens svenska skogsbruksmetoder, vilket då innefattar kalhyggen och att odla monokulturer.

Skogsägare å sin sida säger att det är bättre vi avverkar vår egen skog, än att det sker i Amazonas. 

Det här är en retorik som återkommer i klimatfrågor. Det är bättre vi gör vissa jobbiga saker, än länder som är sämre. Å andra sidan: eftersom vi är så bra behöver vi inte göra mer.

Argumenten är inte hållbara och ensamt kvar på åkern står ofta egenintresset.

Få som sett ett kalhygge, eller tvingas till att kalhugga som det mest lönsamma alternativet, finner tröst i att vi kanske är bättre än andra. 

Det är inte heller sant. Forskare har återkommande pekat på skogsbrukets roll för minskningen av den biologiska mångfalden och att Sverige har ett lika stort ansvar som Brasilien. Många företag vill ha också ha gemensamma globala spelregler med lika förutsättningar. 

Inför valet har vi frågat partierna hur de ser på den biologiska mångfalden och jord- och skogsbruket är den stora vattendelaren. 

Missa inte heller våra intervjuer med partiernas klimattalespersoner.

Den här sommaren har vi återigen märkt av klimatförändringar. Bilderna från torkan i Kalmar som kan tvinga fram nödslakt för tankarna till mycket fattigare länder.

För att vässa vår bevakning stärker vi nu redaktionen med tre nya medarbetare. Emanuel Videla blir webbredaktör och kommer senast från Dagens ETC och har tidigare arbetat på bland annat Dagens Industri, IDG och Expressen. Anders Hellberg, som tidigare frilansat för Aktuell Hållbarhet och varit chefredaktör för klimatmagasinet Effekt, blir reporter, liksom Kerstin Lundell, författare och journalist som tidigare vunnit flera guldspadar för granskande reportage om miljö och mänskliga rättigheter.

Fortsätt tipsa oss så vi kan leverera viktiga nyheter och initierad debatt till alla som arbetar professionellt med dessa ödesmättade och komplexa frågor.