Frågor och svar: Så betygsätts bolagen i rankningen Hållbara bolag

Hej Susanne Arvidsson! Du är ansvarig för den studie som ligger till grund för Di och Aktuell Hållbarhets årliga rankning Hållbara bolag. I år genomför du och dina kollegor på Ekonomihögskolan på Lunds universitet undersökningen för tredje året i rad.

Kan du berätta vad som är nytt i årets rankning?

– I år har vi inte samma breda ansats kring bolagens hållbarhetsarbete som under tidigare år. Istället har vi fokus på bolagens förmåga att ur olika perspektiv hantera hållbarhetsrisker och scenarioanalyser.

Bolagen kan få max 36 poäng, vad bedöms dom på för grunder?

– Undersökningen består av två olika delar: en rapport- och hemsidestudie och en enkätstudie. Rapport- och hemsidestudien består av 30 parametrar i fem kategorie:r fördjupad risk, antikorruption, personal, hållbarhetsstrategi och SDG samt miljö och klimat. Det görs en gedigen genomgång med hjälp av omfattande kodningsdokument av bolagens årsredovisningar, hållbarhetsrapporter och hemsidor. Studien kan ge som mest 30 poäng, men få bolag når den nivån.

 Hur fungerar enkätstudien?

– Enkätstudien består av cirka 50 frågor och kan ge mellan noll och 6 poäng. Bolagen som har låg aktivitet på de områden vi granskar får 2 poäng, medelaktivitet ger 4 poäng och de bolag som har högst aktivitet få 6 poäng. Besvaras inte enkäten får bolaget noll poäng. Vissa av frågorna baseras på självskattning medan andra kräver att bolaget länkar till rapporter och dokument för att påvisa hur de jobbar med de respektive områdena. Vi är rätt hårda med att ge poäng, det finns vissa specifika krav som måste uppfyllas. Det räcker till exempel inte med att ett bolag uppger att de genomför en riskanalys, de måste också visa hur de genomför denna analys.

 Har några områden mer tyngd än andra i poängsystemet?

– Nej, vi gör ingen viktning där aktiviteter inom ett specifikt område väger tyngre än någon annan aktivitet.

Hur avgör ni vilka frågor som ska ingå i enkät och studie?

– Det gör vi inför varje ny omgång av rankningen samråd med en rådgivande kommitté med representanter från bland andra FAR, Swesif, SFF, Vinnova och Tillväxtverket.

Hur kan företag med stor miljöpåverkan eller som varit med i en skandal komma högt på rankningen?

– Vi vill inskärpa att det här inte är en bedömning av hur hållbar ett bolags verksamhet är utan en bedömning av hur utvecklad bolagets redovisning är av deras hållbarhetsarbete. Samt vilken aktivitet de enligt enkäten uppvisar inom detta viktiga område. Generellt kan man säga att ju mer exponerad ett bolag är mot en risk, desto bättre blir de ofta på att arbeta med dem. Vi vill att alla bolag ska bli duktiga på att arbeta med sina hållbarhetsrisker och att kommunicera hur detta arbete är strukturerat. Därefter är det upp till intressenterna att bedöma kvaliteten i detta arbete.

Hur kommer det sig att det trots nya frågeställningar varje år ofta är samma bolag som placerar sig i topp?

– En tolkning av det är att de bolag som placerar sig högt ofta har en arbetar mer strukturerat och har en stark kommunikation på många olika hållbarhetsområden. Men vi får också komma ihåg att även om många bolag placerar sig högt upp finns det inte några fullpottare.