”Framtiden tillhör inte bara Elon Musk eller Kina, vi är alla med och skapar den”

På Hållbart Näringsliv ska du berätta om Sverige år 2072. I korthet, vad är det för land vi möter då?

– Jag kommer att spela upp en liten del av ljudnovellen Tjugosjuttiotvå som Planethon skapat tillsammans med Spotify. Det är en berättelse om hur vår framtid kan se ut om 50 år enligt nutida vetenskap. I framtidsscenariot Ragna har vi väntat alltför länge med att agera kraftfullt mot klimatförändringar. Vi möter Liv som bor tillsammans med sin morfar i den svenska urskogen. Tack vare urskogens biologiska mångfald och resiliens möjliggörs mänskligt liv trots alarmerande klimatförändringar. Avskärmad från omvärlden, är urskogen den enda kvarvarande beboeliga platsen. Nu verkar Ragna vara en mörk bild av framtiden och det stämmer utifrån att den visar konsekvenserna av att vi människor idag har tagit för små och inkrementella steg för att säkra planeten som en trygg boendeplats för kommande generationer. Men det finns en rejäl twist med många frön av möjligheter och hopp så den är värd att lyssna på, även för de med klimatångest. 

Vad blir egentligen viktigast för att vi ska ha en välmående planet om 50 år?

– Det allra viktigaste är att vi agerar med full kraft idag. Alla kan bidra med sin unika roll. Utgå från forskningsinsikt och börja med att föreställa er vilken framtid ni vill vara med och skapa. Identifiera sedan vilken som är just dina och era styrkor att bidra med. 

– Framtiden är förhandlingsbar och framtiden tillhör inte bara Elon Musk eller Kina. Vi är alla med och skapar den. Vi behöver agera snabbt och tillsammans med andra. Vilka samarbetspartners skulle vara bra att kroka arm med för att till exempel utveckla eller implementera en ny teknik? Vilka kan gå samman för att åstadkomma en klimatneutral värdekedja? Vilka nya aktörer ska ni investera i? Hur ska ni få alla era intressenter att bidra i omställningen? 

50 år framåt är en lång tid, inte minst om man ser hur otroligt snabbt vår teknikutveckling har varit de senaste åren. Hur vågar man ge sig i kast med så stora tidsrymder?

– Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald sker på många sätt som en långsam utveckling i vår vardag, i den här delen av världen. Då kan det vara svårt att fullt ut föreställa sig effekterna av våra miljöförstörande handlingar idag. Det räcker helt enkelt inte med att göra planer 3-7 år fram i tiden med smalt fokus på att reducera koldioxidutsläpp. Vi ser allt fler företag ansluta sig till Science Based Targets initiative och sätta netto-nollvisioner vilket är jättebra men alla inser inte vilka exponentiella kliv som kommer att krävas för att uppnå önskade resultat. 

– Den hållbara utvecklingen är fortfarande i sin linda och skapandet av forskningsgrundade och narrativa framtidsscenarios som visualiserar olika möjliga framtider är ett verktyg för förståelse, engagemang, innovation och aktion idag. 50 år fram i tiden är tillräcklig närtid för att vara våra barns och barnbarns framtid. Samtidigt är det tillräckligt lång horisont för att vi ska kunna se effekterna av vårt handlande idag och de radikala förändringar vi står inför så det är en bra tidsrymd att utgå ifrån när man aktiverar strategi och transformation. 

– Unesco har identifierat ”Futures Literacy”, fritt översatt till framtidskunnighet som en väsentlig förmåga. Det är färdigheten som gör det möjligt för människor att bättre förstå framtidens roll i vad de ser och gör idag. Att vara framtidskunnig stärker fantasin och kreativiteten, förbättrar vår förmåga att förbereda, återhämta oss och uppfinna när förändringar inträffar. En förmåga som varje företag kommer att behöva för att klara omställningen. 

Planethon har tillsammans med Spotify tagit fram ljudnoveller, som skildrar vår värld om 50 år. Foto: Faksimil

Ni har tagit litteraturen och konsten till hjälp, hur kan den bidra till förståelse av vår framtid och även få oss att förstå affärsnyttan med hållbarhet?

– Konstnärer och kulturskapare hjälper oss att väcka känslor, relatera till och känna med världen och andra människor. De kan hjälpa oss att förstå olika perspektiv och kan beröra oss på djupet. Därför ser vi att exempelvis konst och litteratur kan bidra till att öka förståelsen för vad vi utsätter vår planet och medmänniskor för och därigenom öka engagemanget för att skapa hållbara vägar framåt. Förutom artister av olika slag har vi även samarbetat med influencers, personer som berör sina följare varje dag. Där har vi utbildat influencers i hur de kan använda sin unika roll och sina stora plattformar för att väcka människors kunskap, engagemang och aktion för mer hållbara val. 

Slutligen: Många människor idag upplever rätt mycket klimatångest – vad försöker du själv ta fasta på för att ändå behålla hoppet om vår framtid?

 – Jag tror stenhårt på informerat hopp. Det vi vet, det kan vi förstå. Det vi förstår, det kan vi förändra. Det vi tror att vi kan förändra, det känner vi hopp kring. Jag möter allt fler företagsledare som vill förstå, vara en aktiv del i att skapa hållbara framtider och utveckla sina affärsmodeller och det är hoppfullt.