Hållbar bolagsform sprider sig över världen – finns ännu inte i Sverige: ”Skulle kunna vara en väg framåt i debatten”

Den juridiska och hållbara bolagsformen som i USA kallas benefit corporation börjar få fäste runt om i världen. Bolagsformen innebär att företaget har dubbla verksamhetsmål, utöver vinstintresset – som kännetecknar ett traditionellt aktiebolag – ska det också bidra till en hållbar samhällsutveckling. 

– Det är ett helt annat sätt att se på företagande där det grundläggande syftet för traditionella bolag förändras och utökas. Ett benefit corporation ska hjälpa samhället och planeten att blomstra, inte bara aktieägarna, säger Nille Skalts, grundare och vd för den nordiska verksamheten inom organisationen B Lab, som verkar för att driva näringslivet i en hållbar riktning.

Italien och Frankrike är ensamma i Europa om att tillåta den hållbara bolagsformen medan diskussioner om sådan lagstiftning pågår i framför allt Storbritannien och Spanien. Frågan om ett svenskt införande har ännu inte fått genomslag i den politiska debatten, men det kan nu förändras. 

Lotta Olsson (M), ledamot i riksdagens näringsutskott, har bjudit in sina kolleger till ett seminarium om bolagsformen på onsdagen den 4 maj. 

– Det här är en spännande ny form av företagande där man garanterar att man tar ett stort ansvar, säger hon. 

Lotta Olsson (M), ledamot i riksdagens näringsutskott. Foto: Privat

Den moderata riksdagsledamoten ser därför stora möjligheter med den hållbara bolagsformen inom välfärdsbranschen för att stärka skyddet mot oseriösa privata aktörer. 

– Jag tycker att det är viktigt med företagande i välfärdssektorn. Samtidigt gör det mig ont när det missbrukas och bolag inte sköter sina åtaganden eller upprätthåller en god kvalitet i verksamheten, säger hon.

Vad har du för förhoppningar inför seminariet?
– Att få ta del av exempel på hur man jobbar utanför Sverige – en form av tankesmedja som kan ge oss tankar och idéer på vad vi kan göra på det här området och som främjar företagande och kvalitet.  

Under hösten 2021 lämnade två av Miljöpartiets riksdagsledamöter, Nicklas Attefjord och Anna Sibinski, in en motion som uppmanade regeringen att utreda möjligheten att införa bolagsformen, vilken senare avslogs den 23 februari i år. 

Nicklas Attefjord, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen. Tidigare riksdagsledamot för Miljöpartiet.

I motionen skrev ledamöterna att många svenska företag redan tar ett stort ansvar för det allmännas bästa, men tillade att ännu fler bolag skulle ”ta sådana steg om det var lättare att i sin bolagsordning också definiera sådana syften”. 

– Den här företagsformen skulle bli ett komplement för entreprenörer som vill driva bolag utifrån andra premisser än de som finns tillgängliga i dag. Det blir ett sätt att främja entreprenörskap och utveckling, säger Nicklas Attefjord, som i dag är regionutvecklare på Västra Götalandsregionen då han förlorade sin ersättningsplats i riksdagen när Miljöpartiet lämnade regeringen i november förra året.

Han tror också att bolagsformen kan vara en del av lösningen på den kanske mest polariserade frågan i svensk politik: Vinster i välfärden.  

– Om möjligheten fanns skulle man kunna kravställa att företagen som verkar i de här sektorerna är ett benefit corporation. Det skulle kunna vara en väg framåt i debatten, säger Nicklas Attefjord. 

I veckan hålls ett seminarium om bolagsformen i riksdagen. Vad hoppas du att det ska leda till?
– Jag ser inte det här nödvändigtvis som en partifråga och jag kommer att tipsa mina gamla kolleger i riksdagen om att det här kan vara ett intressant tillfälle att hitta nya allianser kring hållbarhetsfrågor. Om det går att hitta en väg framåt som är partiöverskridande så vore det väldigt bra.