SEB: ”Vi är netto noll nu och vi ska få ned det till brutto noll”

Att ställa om utlåning är mer komplext än investeringar menar SEB:s vd Johan Torgeby som därför är extra stolt över bankens hållbarhetslänkade lån. Samtidigt kallar han den nödvändiga omställningen för en grön supercykel. 

Handelsbanken har varit i topp i Di:s rankning två år i rad, men nu har ni tagit över stafettpinnen. Vilka typer av förändringar har ni gjort i ert hållbarhetsarbete under det senaste året?  

– Bland annat har vi stärkt vår hållbarhetsstyrning och organisation samt våra policies både vad gäller utlåning och investeringar. Vi har också anslutit till en rad initiativ, såsom Net Zero Banking Alliance, och fokuserat mycket på utbildning av våra medarbetare. Samtidigt är vi bara i början av denna resa, och är ödmjuka inför att vi har mycket kvar att göra.  

– Generellt vill jag lyfta tre områden. För det första handlar det om att få ned bankens eget fotavtryck till noll så fort det går. Vi är netto noll nu och vi ska få ned det till brutto noll, men för det är vi till stor del beroende av omvärlden. Klassificering är nästa område. Vi har en balansräkning på 3.000 miljarder kronor som vi måste gå igenom för att se summan av alla våra kunders avtryck. Det arbetet pågår just nu. Det tredje handlar om produktutveckling. Där kan vi verkligen påverka.

Vilken produkt som ni tagit fram är du mest stolt över? 

– Hållbarhetslänkade lån. För tre år sedan hade jag svarat gröna obligationer, men det gör jag inte nu. Det pågår ett jätteskifte. Att prata med H&M som nyligen tog ett hållbarhetslänkat lån gör mig stolt. Jag tror vi båda är överlyckliga över detta. Vill man vara riktigt pretentiös så kanske vi tillsammans har definierat om hela finansieringsstrategin för den globala modeindustrin. Alla tittar på H&M:s lösning just nu.

Hur ser er strategi ut för hållbar utlåning? 

– Vi har en uppsjö av restriktioner och policies kring vad vi exkluderar inom olika sektorer såsom vapen, gruvindustri, fossil verksamhet, spel och tobak. Men det handlar om det nya vi gör. Sedan har vi ett arv, vi har hållit på i 165 år och alla bolag har något slags negativt fotavtryck. Här måste vi göra kontinuerliga utvärderingar kring huruvida bolagen är trovärdiga i sin omställningsplan eller inte. Är de inte det kommer vi inte att vara deras bank på sikt.

Har kundansvariga ute på kontoren tillräckligt mycket kunskap för att fatta dessa beslut? 

– Jag skulle svara både ja och nej. Det finns massor av anställda som är oerhört progressiva i det här, som går långt före våra policyer och är del av den superrörelse vi ser såväl i banken som i omvärlden. Men alla är inte där och det är mycket kunskap att ta till sig. Även om vi har tydliga riktlinjer och policyer som alla våra medarbetare följer, fokuserar vi också mycket på löpande utbildning av alla medarbetare.

Var ser du för stora utmaningar för er i en hållbar omställning? 

– Oljeproducerande företag är det svåraste området, företag som fortfarande behövs men som gör mycket skada. De har ingen enkel omställningsplan, eller kanske ingen alls. Vår ambition att minska exponeringen mot fossila bolag är hög, att hitta en plan som är transparent och som ligger i linje med Parisavtalet. Men det kommer att ta tid.

– Vi måste agera både som en katalysator för omställning och engagera oss, men också hoppa av där vi inte ser någon möjlighet att påverka och förändra. Vi måste göra både och. 

..och möjligheter? 

– Fram till 2027 kommer det enligt uppskattningar behövas 3.000 miljarder euro bara inom EU för att brygga investeringsgapet gällande den här omställningen. Här befinner sig banker och fondbolag precis i mittfåran. Jag kallar det för en grön supercykel. Kan man lösa det här och vara en relevant finansiell leverantör så kommer det vara en rörelse av aldrig tidigare skådat slag.