Totalvinnaren Stora Enso: Vi har lärt oss otroligt mycket om vad som kan göras bättre

Stora Enso gör det igen. För fjärde året i rad utses den svenskfinska skogsindustrikoncernen till bäst på hållbarhet på börsen i materialsektorn. 

– Det är verkligen ett erkännande att vi är långsiktiga i det vi jobbar med inom hållbarhet. Det är vår kärnaffär. Hela vår innovations- och produktagenda handlar om omställning mot klimatpositiv påverkan, säger en stolt Annica Bresky, Stora Ensos vd.

Stora Enso införde Science Based Targets redan 2010 som första bolag i sektorn.

– Målet var att sänka våra utsläpp med 30 procent till 2030. Det nådde vi redan i år. Så nu håller vi på att sätta nya mål.

”Delar av den skog vi har i dag kanske planterades för 60-70 år sedan. Vi har lärt oss otroligt mycket vad som kan göras bättre sedan dess.”

Men det är inte bara hållbarhetsambitionerna i den egna verksamheten som utmärker Stora Enso utan minst lika mycket när det gäller klimatsmarta innovationer. Som satsningen på lignin, en restprodukt inom massa- och pappersindustrin.

– Baserat på vår forskning har vi definierat lignin som ett av våra viktigaste strategiska områden med potential inom många nya, gröna innovationer, förklarar Annica Bresky.

– Lignin kan användas för tillverkning av kolfiber, som vindkraftverk och flygplan till stor del består av. 

Lignin kan även användas i batteritillverkning, och precis som med kolfiber ersätta fossilbaserat kol, men här i anoderna på laddningsbara batterier. Stora Enso har idag pilotprojekt inom både kolfiber och batteritillverkning som kan gå över i industriell skala under det närmaste året.

– Bara lignin i batteriaffären kan för oss bli så stor som 1 miljard euro fram till 2025, enligt Stora Ensos vd och ser batteritillverkare som svenska Northvolt som tänkbara partners.

Stora Enso omsätter idag totalt drygt 8 miljarder euro. 

Ett annat klimatviktigt område just nu är koldioxidinfångning och lagring, carbon capture and storage, CCS. Här har Stora Enso också stora planer.

– Vi har jobbat i många år med att göra våra fabriker fossilfria så för oss är CCS ytterligare ett steg, att gå från att vara koldioxidneutrala till koldioxidpositiva.

– Tekniken fungerar, det har vi verifierat med ett pilotprojekt som vi kör i Skutskär. Där fångar vi i dag in 2 ton per dygn. Tar vi det till industriell skala i alla större fabriker skulle det innebära att vi fångar in 1 miljon ton koldioxid om året.

Det finns dock betydande utmaningar kvar för CCS, erkänner Annica Bresky.

– Det kräver betydande investeringar, och att EU-systemet med utsläppsrätter resulterar i ett tillräckligt högt pris på koldioxid för att driva in finansiering på området. Det är på väg åt det hållet, så vi är förhoppningsfulla.

Ett annat segment med lika stor hållbarhetspotential, enligt Annica Bresky, är Stora Ensos ambitioner att främja mer byggande i trä.

– I dag kommer 40 procent av alla globala klimatutsläpp från byggindustrin. Att där kunna ersätta så mycket material som möjligt med träbaserat kan bidra till att minska koldioxidavtrycket oerhört mycket. Det går i dag att bygga 25-våningshus i trä som därmed har 75 procent lägre koldioxidavtryck jämfört med en konventionell byggnad i stål och cement. Det är den bästa kolsänkan, att bygga i trä. Hus som står där i kanske flera hundra år, förklarar hon.

Norden, med Sverige och Finland i spetsen, och EU är dock minst sagt oense när det gäller skogens roll i klimatomställningen.

– EU lägger tonvikt vid skogen som koldioxidsänka. Vi tycker att lokala förutsättningar hur man brukar skogen måste få styra, säger Annica Bresky.

– Vi har brukat skog i hundratals år och är en av världens största privata skogsägare. Det är kärnan i hela vår affär att vi inte skördar mer än tillväxten och att hela tiden se till att fibern används på allra bästa sätt.

Hon konstaterar vidare att Sverige och Finland i dag har dubbelt så mycket skog som för 100 år sedan.

– Samtidigt är det växande skog som absorberar koldioxid. Skog som får stå och som inte brukas börjar efter ett tag förmultna och brytas ner och då släpper den ifrån sig koldioxid.

Men det finns förbättringspotential även i det nordiska skogsbruket erkänner Annica Bresky.

– Biologisk mångfald är ett viktigt område. Där finns mer att göra. Men delar av den skog vi har i dag kanske planterades för 60-70 år sedan. Vi har lärt oss otroligt mycket vad som kan göras bättre sedan dess.