”Vi måste diskutera AP-fondernas etik och hållbarhet”

Forskare vid Örebro universitet har studerat målkonflikten mellan avkastning och hållbarhet för de fyra första AP-fonderna. Det finns ett tolkningsutrymme för fonderna i skrivningen ”utan att göra avkall på avkastningskravet”. AP-fonderna har tolkat det som att avkastningen är viktigast. Samtidigt har miljö- och klimatminister Per Bolund sagt att pensionskapitalet ska vara i linje med Parisavtalet.

– Här finns ett visst tolkningsutrymme. AP-fonderna tolkar det som att avkastningen är det överordnade målet, men det går också att tolka som att miljöhänsyn och hållbarhet inte ska väga över på bekostnad av avkastningen, säger Monika Berg, forskare i miljösociologi vid Örebro universitet, till Aktuell Hållbarhet.

I den vetenskapliga artikeln diskuterar forskarna vilken roll pensionsfonder och andra institutionella investerare kan ha i omställningen. Infrastrukturella investeringar ses som säkra investeringar men kan även medföra en maktobalans, exempelvis när vissa länder inte äger eller har rådighet över sin egen infrastruktur.

– AP-fondernas främsta uppgift är att förmera pensionskapitalet, inte att bidra till en hållbar utveckling. Men nu ska ju alla verksamheter ställa om till ett hållbart samhälle, det är inte bara miljömyndigheternas uppgift. Vi måste diskutera AP-fondernas etik och hållbarhet, vilka finansiella risker är vi beredda att ta? Vilka konsekvenser får pensionsförvaltandet på global nivå? Den här frågan är inte längre bara finansiell utan också politisk, säger Monika Berg.

Läs forskningsstudien