Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Kartläggning

Stor guide över Hållbara Bolag 2021 – Det säger resultaten

Stor guide över Hållbara Bolag 2021 – Det säger resultaten

Samtidigt som Agenda 2030 har tagit en tydlig plats i storföretagen är risker fortfarande ett utmanande område. Andra frågor som bolagen brottas med handlar om cirkulär ekonomi och integration. Detta och mycket mer visar Aktuell Hållbarhets stora sammanfattning av resultaten av undersökningen Hållbara Bolag 2021.

Publicerad: 27 oktober 2021, 09:47


Innehåll

 

Agenda 2030 och cirkulär ekonomi mognar långsamt

Agenda 2030 och de globala målen blir allt viktigare för storföretagens hållbarhetsarbete, där nu en majoritet av de kartlagda bolagen har integrerat Agenda 2030 i affärsmodellen. Samtidigt tycks det vara en utmaning för företagen att lyfta risker kopplade till de globala målen. Av årets upplaga av Hållbara bolag framgår det att knappt hälften, 47 procent, av företagen har kartlagt sin verksamhet avseende negativt SDG-bidrag. Motsvarande siffra för positivt SDG-bidrag är 69 procent. Och när det kommer till riskanalys har 45 procent av bolagen kartlagt sin verksamhet avseende SDG-risk.

”Det är fortfarande få företag som får in Agenda 2030 i sin helhet.”

91 företag har svarat på enkäten.

Även omfattningen av arbetet med Agenda 2030 varierar. 97 procent av de bolag som svarat på enkäten uppger att den SDG-kartläggning som gjort täcker hela företaget.

Men knappt hälften, 47 procent, uppger att kartläggningen omfattar leverantörsledet. Även vilka frågor som företagen fokuserar på varierar. Exempelvis tar 9 procent upp mål 1, fattigdom, jämfört med 87 procent som tar upp mål 12, ansvarsfull konsumtion och produktion. 

Även om andelen företag som har integrerat SDG:erna i affärsmodellen har ökat från 38 procent 2018 till 72 procent i år är helhetsperspektivet fortfarande en stor utmaning för näringslivet, menar Ulrika Modéer, chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP.

– Det är fortfarande få företag som får in Agenda 2030 i sin helhet. Även om varje företag inte behöver relatera till alla mål och delmål är det viktigt att få med de tre grundpelarna, det vill säga miljö, sociala aspekter och ekonomi.

91 företag har svarat på enkäten.

Hon beskriver Agenda 2030 som en helhetsagenda, där exempelvis frågan om biologisk mångfald relaterar till såväl klimatutmaningen som ekonomi i form av gröna jobb och sociala aspekter som jämställdhetsfrågor och fattigdomsbekämpning vid insatser i fattigare delar av världen.

”Det finns drygt 100 definitioner av vad cirkulär ekonomi är för något.”

91 företag har svarat på enkäten.

Samtidigt som Agenda 2030 har fått ett stort genomslag i näringslivet ifrågasätts arbetet även utifrån verklig nytta och risken för så kallad SDG-washing, det vill säga företag som lyfter fram Agenda 2030 som betydelsefullt utan att göra några verkliga insatser för att bidra till att nå målen.

– Det finns absolut en risk för det fortfarande. Vägen bort från det tror jag är kunskap och insikter som att fossila investeringar kommer bli strandade tillgångar. Dessutom krävs att frågorna får ett personligt genomslag i företagsledningar och styrelser, säger Ulrika Modéer.

En annan fråga som tydligt är på väg in i företagens hållbarhetsarbete handlar om cirkulär ekonomi, där ungefär hälften av de svarande företagen har en strategi inom området.

91 företag har svarat på enkäten.

Drygt en tredjedel av de svarande företagen uppger samtidigt hur stor andel av det totala materialflödet som ingår i ett cirkulärt kretslopp, där två företag uppger att 100 procent av materialflödet är cirkulärt. 14 procent av företagen uppskattar att deras materialflöden kommer vara minst 80 procent cirkulära inom tre år. Och av 90 svarande företag är det endast 14 som inte har definierat vad en cirkulär ekonomi betyder för dem.

Samtidigt varierar företagens definitioner av begreppet stort, exempelvis från att omfatta hela livscykeln till att fokusera på återanvändning, att minimera miljöpåverkan och skapa så lite avfall som möjligt.

– Det är inte så konstigt, eftersom det finns drygt 100 definitioner av vad cirkulär ekonomi är för något. Jag tycker det då är bra att företagen inte väntar på en global definition utan istället själva börjar formulera vad det innebär för dem. Samtidigt blir det så svårt att bedöma vad som är cirkulärt och inte. Vissa företag inkluderar exempelvis energiåtervinning vilket inte är riktigt cirkulärt, säger Carolina Togård, ordförande för organisationen Cradlenet.

”Cirkulära affärsmodeller innebär dock olika saker för olika branscher.”

Hon menar att det är viktig att kunna följa olika flöden för att kunna kalla något för cirkulärt och hoppas nu att den definition som ISO håller på att ta fram, och de kriterier som tas fram inom ramen för EU:s taxonomi, ska förtydliga för näringslivet. Företagen har även svarat på vilka åtgärder de har vidtagit för att göra produkter, tjänster och affärsmodeller mer cirkulära. 

91 företag har svarat på enkäten.

Något som inte ännu har slagit igenom brett. Flera företag uppger att de har börjat använda restprodukter i sin tillverkning och en av de vanligaste åtgärderna handlar om minskat avfall och ökad återvinning.

Skiften i affärsmodeller eller omställning av design och produktion förekommer dock glest i svaren.

– Att titta på restavfall och hur avfallet kan minska kan vara lättare än att titta på affärsmodeller och produktdesign. Det behövs dock mycket mer fokus på affärsmodellerna för att skapa en cirkulär ekonomi och nå klimatmålen. Cirkulära affärsmodeller innebär dock olika saker för olika branscher. För pappers- och massaindustrin handlar det exempelvis mycket om återvinning och för tjänsteföretag handlar det om att vara möjliggörare.

För många tillverkande företag är produkttjänstesystem, exempelvis funktionsförsäljning mer relevant, fortsätter Carolina Togård

Tydligt i årets undersökning är att mångfaldsfrågorna har fått fäste, där 91 procent av företagen svarar att de har en strategi för att främja mångfald. Den del av mångfaldsarbetet som tycks vara svårast att ta sig an handlar samtidigt om integration, där två tredjedelar bedriver ett strategiskt arbete i frågan.

Biologisk mångfald – ett arbete i startgroparna

Få börsföretag har en strategi för arbete med biologisk mångfald på plats. Men ett flertal analyserar nu vad den växande frågan betyder för dem.

Ett vanligt återkommande svar kring frågan om biologisk mångfald i årets undersökning är ”vi ser över området men har inte någon strategi formulerad”. Av företagen uppger nästan tre fjärdedelar att de saknar en strategi på plats, men att de börjat kartlägga sin roll i frågan.

”Biologisk mångfald har diskuterats så länge jag kan minnas.”

De som kommit längst i arbetet är branscher med tydligast påverkan, som gruvbolag och skogsnäringen. Samtidigt har medvetenheten börjat sprida sig, även om flera företag inte ser att de har någon koppling till frågor som rör biologisk mångfald.

– Biologisk mångfald har diskuterats så länge jag kan minnas, men det är först på senare år som den börjat implementeras bredare i näringslivet. För oss har den varit på radarn en tid och vi har gjort en första analys av vilka områden vi bör fokusera på, säger Catarina Paulson, hållbarhetschef på Alfa Laval.

”Tidigare har biologisk mångfald inte värderats så högt.”

Alfa Laval har ännu inte någon beslutad strategi för biologisk mångfald men har gjort en nulägesanalys utifrån den egna verksamheten och värdekedjan.

– Den visar tydligt att vår främsta koppling till biologisk mångfald är klimatpåverkan samt utsläpp och rening av vatten. Nu kommer vi fortsätta analysera hur biologisk mångfald kan vävas in i strategierna inom de två områdena.

Alfa Laval har tidigare värderat biologisk mångfald i sin väsentlighetsanalys, där frågan dock inte uppmärksammats i stor omfattning.

– Tidigare har biologisk mångfald inte värderats så högt för oss från våra intressenters håll. Det kan komma att ändras framöver när kunskapen ökar och det blir tydligare med kopplingen till andra frågor. Och även om det inte har slagit igenom som de områden vi ska fokusera på utifrån våra intressenter betyder det inte att vi som företag inte behöver arbeta med det.

Hur tydligt är det för er vad ni kan göra för att bidra till bevarande och förstärkning av biologisk mångfald?

– Vi har en relativt god förståelse för var vår största påverkan finns och var vi kan bidra mest. Våra analyser pekar på att vi gör rätt genom att minska vårt klimatavtryck och vattenavtryck. Men det handlar även mycket om samarbete med kunder och leverantörer så att vi förstår om våra inköp har negativ inverkan. Ur våra kunders perspektiv handlar det om att tillhandahålla produkter som kan hjälpa dem att minska sin påverkan, till exempel vår utrustning som bidrar till att begränsa spridningen av invasiva arter via barlastvatten i fartygstankar.

Mycket prat men lite kommunikation kring taxonomin

Ytterligare ett hållbarhetsverktyg för den som har en omställningsplan, men en större risk för företag som inte tar sikte på Parisavtalet. Så ser AB Volvo på EU:s kommande taxonomi.

Få företag har än så länge börjat kommunicera utåt vad EU:s kommande taxonomi över hållbara affärsverksamheter ser ut att betyda i praktiken. Men i företagen diskuteras frågan brett och 80 procent av de svarande företagen uppger att de har analyserat taxonomins betydelse. Resultaten varierar från att taxonomin inte ser ut att få så stor påverkan till oro för att den egna verksamheten inte ska klassas som hållbar. Dessutom lyfter flera företag att taxonomin kommer påverka hållbarhetsredovisningen. Det vanligaste svaret är samtidigt att företagen ännu inte har identifierat den faktiska betydelsen.

”Därför ser vi inte taxonomin som en risk utan snarare ytterligare ett verktyg.”

– Vi har kommit en bit på vägen och även om det inte är ett lätt arbete tror jag många saker kommer falla på plats när vi börjar redovisa enligt taxonomin. Det krävs ganska mycket läsning och tolkning och kan vara svårt att hitta in i arbetet, bland annat eftersom taxonomin innehåller många annex och appendix med referenser till olika lagstiftningar, säger Jonas André, hållbarhetsspecialist på AB Volvo.

Vägen in i arbetet ser han som att förstå företagets relation till de statistiska koderna och vilka ekonomiska verksamheter som omfattas. Grundförutsättningen är att det ska handla om verksamheter som ger intäkter. Att de flesta företag har fastigheter för sina verksamheter betyder exempelvis inte de definieras som fastighetsföretag. Vilken betydelse taxonomin kommer få i praktiken är fortfarande oklart, enligt Jonas André.

– Taxonomin hänvisar i stor utsträckning till olika typer av befintlig lagstiftning, därför ska det bli intressant att se hur stor effekt själva taxonomin får. Kanske är det lagstiftningar och standarder som fortsatt får den stora betydelsen.

Hur ser ni på tillverkning av fossilfordon i ljuset av taxonomin?

– I stora drag eftersträvar taxonomin samma sak som vi, det vill säga en lyckad omställning i linje med Parisavtalet. Därför ser vi inte taxonomin som en risk utan snarare ytterligare ett verktyg för att nå dit. För den som inte har en omställningsplan kan nog taxonomin ses som en risk och bli lite svårbegriplig.

EU:s taxonomi är främst tänkt att driva på hållbara investeringar. En annan satsning på just det är gröna- och sociala obligationer. Bland företagen i årets undersökning har de dock inte fått något brett genomslag. Endast 20 procent av de svarande företagen finansierar sina verksamheter genom sådana åtgärder.

 

Daniel Boman

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.