Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag31.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunrankning

Därför måste sveriges kommunala miljöchefer bli bättre

Publicerad: 19 Oktober 2010, 10:02

Det tar tid för miljöchefen att hitta sin personliga ledarstil. Och många saknar helt ledarkunskaper då de tillträder sin tjänst, konstateras i en ny magisteruppsats.


Katarina Horn af Rantzien har arbetat många år på olika kommunala miljökontor och under olika miljöchefer. Det var den erfarenheten som inspirerade henne då hon valde ämne för sin magisterexamen på miljö- och hälsoskyddsprogrammet vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap på på Umeå Universitet.
– Trots mina 20 yrkesverksamma år var det svårt att sätta fingret på någon dominerande ledarstil bland kommunala miljöchefer. Det intresserade mig, säger hon.

Katarina Horn af Rantzien
har efter intervjuer med 10 svenska kommunala miljöchefer dragit ett antal slutsatser. En viktig slutsats är att ledarskapet bland kommunala miljöchefer behöver utvecklas.
– Flertalet av de som idag tillsätts som miljöchefer har ofta liten ledarerfarenhet eller ingen ledarutbildning alls. Många gånger lyfter man upp en handläggare och förutsätter att de kan de här sakerna naturligt. Det är inte ens säkert att chefstjänster utannonseras vilket gör chefsurvalet starkt begränsat. Kompetensbaserad rekrytering bör införas i högre grad på miljökontoren, säger hon

Kommunala
miljöchefer behöver enligt Katarina Horn af Rantzien bli bättre på att se sina medarbetare som individer. Idag finns en övertro på att teamarbete löser allt. Det gör det inte. De är de olika individernas kompetens som gör helheten. Om cheferna har förmåga att se detta kan medarbetarna prestera bättre och arbetet blir effektivare. Har man medarbetare som trivs och mår bra så presterar hela verksamheten bättre. Det sambandet tror jag brister på många håll i den kommunala organisationen.

Ett otydligt
ledarskap är enligt Katarina Horn af Rantzien förmodligen en effekt av den kommunala organisationen.
– Som mellanchef i en kommunal förvaltning sitter man mitt mellan politiker, högre förvaltningschefer och medarbetarna. Det skapar speciella förutsättningar. Om miljöcheferna till exempel har högre chefer som i sin tur inte stöttar dem så blir det svårt att mäkta med att stötta medarbetarna.

Katarina Horn af Rantzien konstaterar också att miljökontorens och miljöchefens fokus länge legat på den naturvetenskapliga världen medan det mesta av miljöchefens arbete snarast sker i den samhälls- och beteendevetenskapliga världen – vars betydelse ofta underskattas. Katarina Horn af Rantzien menar att många svenska kommunala miljöchefer behöver ökade kunskaper inom samhälls- och beteendevetenskap eftersom det är så många människor och samhället i stort som är berörda av miljökontorens verksamhet.
– Det här är inte bara för att vara en bättre chef för medarbetarna, utan för att skapa en bättre verksamhet. Handläggare som bara läser en lagparagraf rakt upp och ned utan att ha kännedom om lagstiftningens intention kan göra verksamheten kontraproduktiv. Det underlättar att ha ett mer sammansatt synsätt på det man gör men det kräver bredare och mer omfattande kunskaper. Något som i högre grad borde utvecklas på kommunala miljökontor. Det är mycket som ska stämma för att få en effektiv tillsyn.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.