Debatt:”Så kan energismarta kommuner spara tre miljarder”

”Energiförbrukningen i det svenska offentliga fastighetsbeståndet måste minska. Detta försvåras av att kommuner och landsting, trots ett klart uppdrag från Regeringen, har för lågt satta mål. I praktiken innebär det att glappet mellan den potential det offentliga Sverige ser, och deras ambitioner, kostar Sverige och svenska skattebetalare enorma belopp varje år.
 
Numer råder det konsensus om att ett av de mest kostnadseffektiva sätten att få bukt med skenande energikostnader är genom energieffektivisering. Enkom potentialen inom den offentliga sektorn är enorm. Schneider Electric har tidigare räknat ut att den offentliga sektorn skulle spara runt tre miljarder kronor varje år genom en lägre energiförbrukning – detta förutsatt att det offentliga fastighetsbeståndet var energieffektiviserat genom så kallade garanterade energibesparingar.

Det innebär att investeringar i energibesparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade framtida energibesparingar, där leverantören står för hela risken. Om de garanterade energibesparingarna inte uppnås är det alltså leverantören som tar den ekonomiska smällen och inte skattebetalarna.

Årligen undersöker vi 100 kommuners inställning till energieffektivisering och i årets upplaga av undersökningen Energiindikatorn blir det tydligt att Sveriges kommuners energimål är betydligt lägre än de vad de själva identifierat som möjliga. En av fyra kommuner ser en besparingspotential fem år framåt i tiden om 20 procent eller mer för den egna verksamheten. Samtidigt uppger endast sju procent att de har som målsättning att spara lika mycket. Det finns alltså en dold kapacitet på 15 procentenheter. Dessa procentenheter kan te sig som marginella men motsvarar enorma belopp årligen i form av minskade energikostnader.

Dessa summor går alltså kommuner och resten av det offentliga Sverige miste om, och i slutändan självklart skattebetalaren. Ironiskt nog går det helt stick i stäv med kommunernas egna prioriteringar. Ekonomiska besparingar är nämligen det överlägset vanligaste svaret i Energiindikatorn när 100 kommuner fått svara på vilka de starkaste drivkrafterna är för att arbeta med energieffektivisering. Hela nio av tio kommuner anger möjligheten att spara pengar.  
 
Den offentliga sektorn har ett ansvar att hushålla med skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. Således borde potentiella besparingar om tre miljarder kronor årligen vara relativt attraktiva. Men den offentliga sektorn har även ett ansvar utöver det ekonomiska. Den svenska regeringen har nämligen slagit fast att den offentliga sektorn ansvarar för att leda energieffektiviseringen av Sveriges fastighetsbestånd. Att den offentliga sektorn inte avser utnyttja den energieffektiviseringspotential som erbjuds i dag går rimligen emot dess uppdrag.
 
Det gör det givetvis extra olyckligt när kommunerna inte vågar sätta mål som närmar sig den faktiska potential som de själva identifierat. Tekniken och kunskapen för att markant effektivisera energianvändningen finns redan. Vi vet också att energibesparande åtgärder i regel är lönsamma på relativt kort sikt, utan stöd eller bidrag.   

Sveriges kommuner och landsting skulle vinna oerhört mycket på att sikta högre i sina energimål. En högre ambitionsnivå skulle leda till fler positiva konsekvenser där miljön självklart är en stor vinnare. Vidare vinner även den offentliga sektorn när mer medel blir över till bland annat välfärdssatsningar. Många goda exempel finns runtom i Sverige, nu återstår att fler tar efter dessa.

Vi vill därför uppmana det offentliga Sverige att intensifiera energieffektiviseringen av fastighetsbestånden och därmed realisera sparpotentialen i praktiken. Varje kvadratmeter som inte är energieffektiviserad är ett slöseri med energi och pengar."

Mattias Fredriksson, ansvarig för affärsutveckling, Schneider Electric Sverige
Lars J Nilsson, Professor vid avdelningen för miljö- och energisystem, Lunds Tekniska Högskola

Erik Klefbom