Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag07.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Kommunrankning

Erfarenheter: Så klimatväxlar Sveriges kommuner

Publicerad: 23 Juni 2010, 11:10

Lär och inspireras av kommunernas arbete med klimatväxling.


En handfull kommuner började förra året lägga straffavgifter på resor med till exempel flyg och bil i ett sorts internt handelssystem. Pengarna går sedan tillbaka till förbättringar i verksamheten som ska leda till en faktisk minskning av koldioxidutsläppen.
– Det här är en alternativ lösning till det vi egentligen skulle vilja men inte är helt säkra på att vi får göra, nämligen att köpa utsläppsrätter, säger Tomas Bergkvist, planerare på Örebro kommuns klimatkontor.

Petter Kjellgren
på trafikkontoret i Göteborg säger att det känns bättre att jobba med det egna resandet än att kompensera utsläppen med något annat långt borta.
– Det började med att vi sneglade på den klimatkompensation som finns för flyget. Sedan kom ett politiskt förslag om att kommunen borde klimatkompensera sina resor inom ramen för kommunens resepolicy. Vi började grunna på hur man kunde konstruera ett system som faktiskt gav effekt, säger han.

Initiativen kommer oftast från politiskt håll, i Karlstad från den rödgröna majoriteten och i Västerås från den blågröna.
I Örebro sätts pengarna in på ett klimatkonto som de olika verksamheterna kan söka bidrag till klimatförbättrande projekt från. Utgångspunkten är att man ska välja de projekt som ger mest klimatnytta för pengarna, men några investeringar blir det inte tal om. Bidragen är på max ett basbelopp eller cirka 40 000 kronor så att de kan räknas som driftskostnader.

I Göteborg låter man alla pengar gå tillbaka till den egna förvaltningen eller det egna kommunala bolaget. Systemet infördes 2009 och från 2011 ska både klimatavgifterna och kostnaderna för de klimat­åtgärder som de har finansierat tas med i årsredovisningen – alltså samma belopp.

Avgifterna tas ut på tjänsteresor och ska reinvesteras i åtgärder som minskar just tjänsteresandets klimatpåverkan, till exempel miljöbilar, bil- eller cykelpooler och videokonferensutrustning.
– Vissa förvaltningar reser mer än andra. Därför kan det ju över tiden vara mer klokt att ha ett gemensamt konto så att avsatta pengar kan användas i de delar där de gör mest nytta, säger Petter Kjellgren i Göteborg.

Ett problem är hur kommunerna ska åstadkomma ett så enkelt system som möjligt så att inte avgifterna äts upp av en dyr administration. I Örebro har man kompromissat för att åstadkomma ett system som fungerar automatiskt. Exempelvis har man förenklat debiteringen så att avgiften är 20 procent på inrikes flygresor och 10 procent på utrikes, även om det är närmare till Oslo än Kiruna. l

Pernilla Strid

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.