Vanliga frågor och svar om rankningen Miljöbästa kommun

Varför inkluderas inte punktutsläpp?

Rankningen baseras dels på en egen enkät, dels på data från ett flertal offentliga källor om kommunernas arbete som sammanvägts i en totalpoäng. Klimatdatan som använts baseras på den senaste statistiken från RUS. Det innebär att ett enskilt utsläpp, som exempelvis en brinnande soptipp, inte får genomslag på en gång, utan först när statistiken är uppdaterad.

Varför rankar ni kommuner som inte svarat på enkäten?

Vi väljer att redovisa alla kommuners svar, även de som inte svarar på enkätdelen då rankningen består av betydligt fler källor än själva enkäten. Vi kommunicerar också att de kommuner som hamnar längst ned sannolikt inte har svarat på enkäten. All data är transparent för att den som vill ska kunna granska resultatet.

Hur inkluderas kommunerna i arbetet med enkäten? Får de information och stöttning om hur de kan förbättra sig inom olika områden?

Vi har en supportfunktion när det gäller frågeformuleringarna i enkäten.

Vi genomför konferensen Hållbar Kommun varje år i samband med att resultatet släpps. Detta är en mötesplats för utbyte av erfarenheter och nätverkande där kommunerna kan inspirera varandra i omställningsarbetet.

Vi erbjuder inga konsulttjänster till kommunerna när det handlar om hur de kan driva frågorna.

Hur gör ni urvalet av frågorna och undersökningsfaktorerna? Vem/vilka ansvarar för att plocka fram frågorna? Vad vi förstår har ni kompletterat undersökningen för 2022 med ett antal frågor, anser ni att de tidigare frågorna varit bristfälliga?

Frågorna rör främst sådant där det inte finns någon känd statistik att luta sig mot. Men de är också utvalda för att identifiera vart miljöarbetet är på väg och vilka områden som kommuner i framkant satsar på. Kommunernas möjlighet att i text kommentera och motivera sina svar ger också en intressant inblick i allt som pågår kring miljö- och hållbarhet i Kommunsverige.

Frågebatteriet är inte detsamma år för år, men en del frågor är återkommande och med dem som grund går det att identifiera områden som är under stark förändring både i positivt och negativt avseende.

När vi märker att många kommuner har svarat att de hanterar ett område byter vi ut frågeställningen mot ett annat område där kommunerna inte har kommit lika långt.

Innehållet i kommunrankningen bygger på nära samarbete med experter och forskare. Under arbetet med 2021 års frågor har vi inhämtat synpunkter och information från tjänstemän och experter på Livsmedelsverket, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Håll Sverige Rent, WWF, BioFuel Region, Sveriges forum för hållbara investeringar, Nationell samordnare Agenda 2030, IVL Svenska Miljöinstitutet samt forskare vid Linköpings universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet, Handelshögskolan, KTH och Högskolan i Halmstad.

Kontrolleras att kommunerna svarat sanningsenligt? Hur?

Enkätsvaren i Aktuell Hållbarhets kommunrankning bygger på principen om självskattning. Vi läser alla kommentarer som görs i anslutning till svaren och tar del av den dokumentation som kommunerna hänvisar till, men vi går aldrig in och ändra några svar. Däremot råder full transparens, alla svar och kommentarer finns tillgängliga i en öppen databas vilket gör att medborgare, opposition och andra intressenter har möjlighet att granska kommunernas svar.

Hur ser ni på att vissa kommuner inte svarar på er enkät?

Svarsfrekvensen 2021 var över 85 procent, vilket är väldigt högt för den här typen av undersökningar. Vi strävar förstås efter att få en ännu högre svarsfrekvens.

Att en kommun har en plan för exempelvis utsläppsminskningar behöver ju inte innebära att de aktivt jobbar för att minska sina utsläpp. Hur tänker ni kring det?

Att ha en plan är ofta en förutsättning för att också aktivt kunna göra utsläppsminskande åtgärder. För att kommunerna ska kunna svara ja på en fråga, vill vi att de ska kunna visa upp någon form av dokumentation då det stärker trovärdigheten i deras svar.

Varför har ni valt att låta alla nyckeltal väga lika tungt för resultatsiffran? (De kan ju ha olika stor påverkan på klimat och miljö)

Undersökningen består av tre olika block, där enkäten är en del.

Utöver detta dammsuger vi marknaden på extern statistik och det ingår också en del som bygger på klimatdata.

Alla nyckeltal väger inte lika tungt. Vi gör en bedömning år från år, utifrån hur ny statistiken är exempelvis.

Här kan du läsa vilken data som ingick 2022: https://kommunrankning.miljobarometern.se/kommunernas-miljoarbete-2022/