måndag27 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Han kartlägger biologisk mångfald: “Det går att vända utvecklingen”

Publicerad: 31 augusti 2022, 09:42

Forskaren Alexandre Antonelli har skrivit boken ”Ett dolt universum – Jordens okända biologiska mångfald”. Foto: Pontus Aratoun

Biologen Alexandre Antonelli går i Carl von Linnés fotspår och kartlägger nya arter, deras evolution och ekologiska livsvillkor. I sin nya bok” Ett dolt universum” visar han vad som håller på att hända med den biologiska mångfalden och hur detta påverkar oss.

Ämnen i artikeln:

RegnskogForskning

TQ


Hur påverkas världen om en del av de arter som finns i dag dör?

– Det beror på vilka arter som dör ut. Alla arter spelar ett antal roller i naturen, men vissa har nyckelfunktioner som gör att om de försvinner så drabbas en stor mängd andra arter som i en kedjereaktion. I Sverige är till exempel varg och björn, hackspettar, och träd som hyser många arter som ek och ask mycket viktiga för ett välfungerande ekosystem.

Vad händer med vårt klimat om dessa arter dör?

– När en art som almen dör på grund av en ny växtsjukdom som almsjukan så släpps det ut koldioxid i atmosfären, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Men när arter försvinner lokalt kan det också ha stor betydelse för mikroklimatet, till exempel avkylningseffekten från växtligheten och dess förmåga att binda jorden och motverka översvämningar.

Kommer mänskligheten påverkas av det?

– När en art försvinner tar den med sig alla de egenskaper som kan vara nyttiga för oss som till exempel källa till närings- och spårämnen, nya läkemedel mot dagens och framtidens sjukdomar, och så mycket annat som växter, djuren och svampar ger oss dagligen. Dessutom är det mycket sorgligt och ett globalt misslyckande för mänskligheten.

Vad behöver vi göra för att skydda och återställa den biologiska mångfalden?

– Konkret handling! Vi behöver först och främst prioritera skyddet av de arter och områden som löper störst risk i dag, samt återskapa välfungerande miljöer som inte bara består av exempelvis monokulturer utan en rik variation av arter. Vi kan också påverka positivt genom att se över vår konsumtion av varor och tjänster, öka mångfalden i vår trädgård, bland mycket annat.

Är det försent att rädda en del arter?

 – En del arter, som till exempel vissa hotade noshörningar, apor och fåglar, har så lite genetisk variation att det kan vara svårt för dem att överleva i längden. Men för det flesta arter går det att vända på den dåliga utvecklingen, även när läget ser mörkt ut. Vi har till exempel lyckats stoppa valfisket i de flesta länder, vilket lett till en stor ökning i beståndet av många valar, och flera rovfåglar som är högt upp i näringskedjan – som örnar – har återhämtat sig tack vare förbjudet av vissa farliga kemikalier.

Finns det något positiv med artdöden – kan det vara gynnsamt för annat?

– Det finns inga belägg för att utrotningen skulle medföra något positivt i naturliga ekosystem. Även om vissa arter skulle gynnas tillfälligt (exempelvis att bytesdjuren ökar när ett rovdjur försvinner) så kommer systemet ur balans och leder till mer skada än nytta.

Uppväxt vid den atlantiska regnskogen

Namn: Alexandre Antonelli.

Ålder: 44 år.

Bor: Göteborg och London.

Yrke: Forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, som har världens största samlingar av växter, fröer och svampar. Endast 36 år gammal blev han utnämnd till professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet. Gästprofessor vid Oxfords universitet

Uppväxt: I sydöstra Brasilien, nära den atlantiska regnskogen.

Utbildning: Universitetsstudier i Campinas, Brasilien; Fil. Dr. vid Göteborgs universitet; post-doktor vid Zürichs universitet.

Sommarprat: 2021 utnämndes hans sommarprat till ett av årets 10 bästa.

Aktuell: Ger ut boken ”Ett dolt universum” visar han vad som håller på att hända med vårt ekosystem men också vad vi kan göra för att skydda och återställa den biologiska mångfalden. Driver även ett nytt projekt för att rädda och studera Brasiliens atlantiska regnskog.

 

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev