”Sverige en fristad för kriminella entreprenörer”

Cirka sex procent av arbetsinkomsterna i Sverige betalas ut svart. Den svenska byggbranschen omsätter i grova drag drygt 400 miljarder. På svenska byggen är det inte ovanligt att oförsäkrade arbetare löner på 20–30 kronor i timmen. Många internationella entreprenörer betalar varken skatt i Sverige eller i sitt hemland.

”Svensk byggbransch har blivit en ”fristad” för kriminell verksamhet.”

De sociala hållbarhetsutmaningarna i byggbranschen har varit kända i många år. Men den senaste tiden har allt fler börjat lyfta frågan.

Tidigare i år tog Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss bladet från munnen och konstaterade att ”i princip alla större byggbolag i allt högre grad anlitar utländska underleverantörer som fuskar med skatten i Sverige”. Lennart Weiss menar att bygg- och fastighetsbranschen har hamnat i en rävsax i och med att man inom EU öppnat upp för att utländska bolag med hemvist i andra länder kan etablera sig på den svenska marknaden.

– Svensk byggbransch har blivit en ”fristad” för kriminell verksamhet. Det är öppet mål för kriminella entreprenörer, konstaterar Louise Brown, vd för Ansvar Säkerhet, ett gransknings- och säkerhetsföretag specialiserat på arbetslivskriminalitet i byggsektorn.

”Vår tillitsbaserade kultur gör att vi tror att vi kränker någon om vi ställer kritiska frågor.”

Vad är orsaken till att det ser ut som det gör i branschen?

Louise Brown menar att det är ett flertal saker som samverkar och skapar dessa förutsättningar.

– Det saknas förståelse för att Sverige, liksom andra marknader, är exponerat för en tilltagande organiserad brottslighet. Väldigt få företag har arbetssätt för att hantera detta, inte sällan råder blind tillit, man vet inte vad eller hur man ska granska i samband med både upphandling och uppföljning. Vår tillitsbaserade kultur gör att vi tror att vi kränker någon om vi ställer kritiska frågor, säger Louise Brown och menar att det också finns strukturella problem i branschen.

– Det ser väldigt bra ut i toppen på de flesta byggbolag, men i underentreprenörsled är det hela havet stormar. Det kan självklart också vara jobbigt att ta tag i. Det kan också uppstå intressekonflikter när nyckelfunktioner plötsligt får uppdrag att i sin egen organisation göra ”oberoende granskningar”.

– Det är otroligt viktigt att ha kunskap och oberoende i granskningsarbetet, säger Louise Brown.

”Det handlar om grov organiserad, internationell brottslighet.”

För fyra år sedan initierade det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem projektet ”Rättvist byggande” som är ett samarbete med andra kommunala fastighetsbolag för att hantera problemen i byggsektorn. Det har hittills resulterat i 93 platsbesök på byggen mellan åren 2018 – 2021 (augusti). Sammanlagt har 3 186 personer kontrollerats och 1 101 oanmälda underentreprenörer, 127 personer utan arbetstillstånd och 237 felaktiga id-handlingar har påträffats.

– Det handlar om grov organiserad, internationell brottslighet, förklarar Eva, som inte vill skylta med sitt riktiga namn av ”säkerhetsskäl och för risken att bli utsatt för påtryckningar”. På Rättvist byggande koordinerar hon exempelvis inspektioner på arbetsplatser och uppföljningsarbetet för de fem kommunala bolagens byggarbetsplatser.

– Alla entreprenörer på våra byggarbetsplatser ska vara kända och kontrollerade av oss. Det kravet ställer vi för att vi har märkt att våra huvudentreprenörer inte har koll på sina underentreprenörer, säger Eva.

Vad mer kontrollerar ni? Vad krävs för att ett bolag ska nekas som leverantör av er?

– I stora drag handlar det om att leva upp till lagkraven, men jag kan inte gå in på detaljer eftersom kraven kan försöka kringgås om de blir offentliga, säger Eva.

Entreprenörer som bryter mot lagen polisanmäls och får kännbara sanktionsavgifter.

”Byggföretagen måste ifrågasätta det orimliga i löner på 20–30 kronor i timmen och veta vem som gör jobbet.”

Byggbranschen har utvecklats i en riktning där en stor huvudentreprenör anlitar ett stort antal specialiserade underentreprenörer inom olika kategorier. Men huvudentreprenörerna klarar inte av att stävja missförhållanden och fusk i de långa kedjor av underentreprenörer som uppstår.

Vad krävs då för att en förbättring ska uppnås?

Louise Brown pekar på EU:s utstationeringsdirektiv som har till syfte att förhindra lönedumpning.

– Men det är tyvärr i dag få som känner till den. Allt från hållbarhetschefer till inköpsansvariga och bolagsjurister behöver förstå vad som händer när löner dumpas på marknaden och vad effekterna blir av odeklarerad arbetskraft. Byggföretagen måste ifrågasätta det orimliga i löner på 20–30 kronor i timmen och veta vem som gör jobbet. Förutsatt så klart att de genomlyser underentreprenörsleden.

Hon hoppas även att Byggföretagens uppdaterade kvalitets- och arbetsmiljöstandard, som kommer att få ett tillägg för antikorruption och socialt ansvar, kan bli ett praktiskt verktyg och stöd som bidrar till förändring.

”En liten men effektfull åtgärd skulle vara striktare inskrivningsrutiner på byggarbetsplatser.”

– Det behövs flera åtgärder för att stänga dörren till den kriminella fristaden – tuffare krav på medlemmar från branschorganisationen Byggföretagen, att de vågar utesluta medlemmar som inte sköter sig, vilket sker ytterst sällan i dag. Det behövs också effektivare konsekvenser som högre viten, polisanmälningar och att ägare sätter ner foten mot ekobrott i sina innehav, samt att sekretessen mellan myndigheter lyfts så information kan utbytas och få stopp på brottsligheten, säger Louise Brown.

Eva på Rättvist byggande tror att en regelförändring skulle kunna få stor effekt.

– En liten men effektfull åtgärd skulle vara striktare inskrivningsrutiner på byggarbetsplatser, vilket i praktiken skulle innebär mer central och hårdare styrning för id06-kort. Att utländska arbetare har samma krav som svenska.

”Myndigheternas förmåga att förebygga och arbeta både reaktivt och proaktivt – inte minst att göra brottsutredningar – är centralt.”

När tror du att vi kommer till rätta med problemet?

– Jag vet inte. Jag ser enskilda förbättringar, men inga tecken på systematiska förändringar. Det har gjorts många utredningar, men i praktiken varit lite action, säger Eva och tillägger:

– Det handlar också om viljan att åstadkomma förändring. Cementakrisen där hela byggbranschen kraftsamlade och lyckades få sin vilja igenom att fortsätta produktionen av cement på Gotland visar att branschen har gott om handlingskraft. Den naturliga följdfrågan är varför samma engagemang och kraft inte finns i frågan om sund konkurrens och arbetslivskriminalitet.

Och nyss har regeringen aviserat tillsättandet av en delegation.

Vad är dina förväntningar på den?

– Myndigheternas förmåga att förebygga och arbeta både reaktivt och proaktivt – inte minst att göra brottsutredningar – är centralt. Mitt mål är att jobba bort mig själv. För vi som bostadsbolag ska inte behöva bedriva den typ av arbete som jag gör.