Analys: Därför är det inget ramaskri

Reaktionen på regeringens aviserade höjning av bensinskatten på nästan 50 öre litern har varit förhållandevis stillsam och accepterande.

Den här artikeln publicerades i omvärldsbevakningen Miljöaktuellt Idag den 30 mars.

Det här förvånar såväl Miljöaktuellt som källor inom regeringskansliet.

Det har inte saknats kritik men de riktigt starka reaktionerna har uteblivit. Ingen stor svekdebatt rasar trots finansministerns löfte i valrörelsen att inte höja skatten. Det finns flera förklaringar till detta. Förslaget landar sannolikt i god jord tack vare att priset på råolja nära på halverats på sex månader och att det finns förväntningar på en kraftfull klimatpolitik från politiskt håll. Motorjournalisten Jaques Wallner (DN) skriver att det inte finns något större hot mot alternativbränslen och eldrift än billiga fossilbränslen, och att bensin och diesel måste kosta rejält om landet ska vara fossilfritt 2050.

Ulf Svahn, vd på branschorganisationen Svenska Petroleum och biodrivmedelsinstitutet, SPBI, säger till Dagens Industri att förslaget troligen inte påverkar privatbilisternas körsträckor så mycket och att det är jättebra om höjningen får konsumenterna att välja mer energieffektiva fordon.

Fredrik Daveby, vd på Motormännen, är kanske den som uttalar sig mest kritiskt. Han säger att förslaget är ett slag mot de som bor på landsbygden och som inte har något alternativ till bilen. Det finns enligt honom ingen garanti för att de låga priserna kommer att bestå.
Miljöpartiet gick till val på att höja bensinskatten med 70 öre litern. Finansminister Magdalena Andersson (S) lovade däremot att inte höja skatten. Hon försvarar beslutet med att det har blivit billigare att tanka och att de sitter i regering tillsammans med Miljöpartiet. Det troliga skälet till Socialdemokraternas "svek" är ett friskt tillskott till statskassan.