Andra AP-fonden utreder anklagelser om landgrabbing

Svenska Andra AP-fonden kan ha investerat i jordbruksmark som förvärvats genom ”landgrabbing” i Brasilien. Det avslöjas i en ny rapport från Latinamerikagrupperna.

I en ny rapport som presenteras av bland andra Latinamerikagrupperna uppges att svenska Andra AP-fonden, tillsammans med en amerikansk och två kanadensiska pensionsfonder investerat i jordbruksmark som förvärvats genom ”landgrabbing” i Brasilien.

– I rapporten har vi med säkerhet identifierat minst två fall där man använt sig av en aktör som är under utredning av åklagare, och som är anklagad för att ha gjort sig skyldig till landgrabbing i stor skala, säger Anneli Andersson, pressansvarig på Latinamerikagrupperna, till Miljöaktuellt.

Landgrabbing innebär att företag och inflytelserika personer inhägnar allmän mark, och med hjälp av privata säkerhetsstyrkor tvingar man bort lokalbefolkningen som ofta använt marken i generationer. Människorna som bor i området lämnas utan inkomst och utan mat, eftersom de livsmedel som produceras exporteras någon annanstans.

I rapporten ”Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil” har Latinamerikagrupperna, tillsammans med en kanadensisk och en brasiliansk organisation, granskat landinvesteringar som görs i Brasilien genom den globala jordbruksfonden TIAA-CREF Global Agriculture LLC (TCGA). Rapporten visar att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar.

Enligt Latinamerikagrupperna vägrar de berörda pensionsfonderna specificera vilken mark de har köpt men enligt rapporten ska några av de gårdar som man förvärvat ligga i delstater där landgrabbing är utbrett.

– Andra AP-fonden lyfter särskilt den här problematiken med mark och Brasilien i sin senaste hållbarhetsrapport och de lägger ut texten runt hur viktigt det är att kontrollera ägandet men när TCGA förvärvat marken av den här aktören, i ett område där man vet att den här problematiken finns, tycker vi att vissa varningsklockor borde ringa om man har en seriös hållbarhetsprocess, säger Anneli Andersson.

Ulrika Danielson är kommunikationschef på andra AP-fonden:

– Vi investerar i TCGA och de bolaget förvärvar inte små familjejordbruk utan stora jordbruksfastigheter. Inom AP2 är vår strategi att investera i stora jordbruksfastigheter i länder där det är väldigt tydliga legala strukturer.

Hur kontrollerar ni att det här går rätt till?

– TCGA har väldigt noggranna bedömningsprocesser innan man förvärvar en fastighet och vi följer också upp själva. Innan vi gick in och började investera i jordbruk såg vi att det inte fanns några principer för ansvarsfullt jordbruk och då var vi en av de aktörer som var med och tog fram de här principerna som idag är en del av PRIs ramverk och vi rapporterar varje år utifrån de här principerna i vår hållbarhetsrapport. Dessutom finns det nu inom TCGAs styrelse en ESG-kommitté där en representant från AP2 ingår.

Varför har den här kritiken uppkommit?

– Jag vet inte men rapporten innehåller flera allvarliga påståenden och vi vill kontrollera sanningshalten i det innan vi kommenterar det.

När kommer ni kontrollera det?

– Exakt tidpunkt kan jag inte säga, men vi kommer att kontrollera detta.

Andra AP-fonden har investeringar värda totalt ca 5 miljarder kronor i jordbruksmark. 30 procent av investeringarna finns i Brasilien. Latinamerikagrupperna uppmanar nu AP2 och de andra pensionsfonderna att lämna sina investeringar i jordbruksmark och försäkra sig om att den mark som de har förvärvat, illegalt eller genom landgrabbing, återförs till lokalsamhällena.