Andra AP-fonden anklagas för att bidra till brott mot mänskliga rättigheter i Brasilien

Under 2017 mördades 312 personer som arbetade med att försvara mänskliga rättigheter runt om i världen. Särskilt allvarlig var situationen i Latinamerika där ursprungsbefolkningens och småbrukarnas intressen ofta krockar med storföretagens. Andra AP-fonden är en av de aktörer som har investeringar i områden där konflikter och landgrabbing är vanligt.

Enligt organisationen Front Line Defenders årliga rapport mördades 312 människorättsaktivister under 2017, 80 procent av morden skedde i Colombia, Brasilien, Mexiko eller Filippinerna.
– Markkonflikter mellan ursprungsfolk, småbrukare och de som vill tillskansa sig mark har funnits i Latinamerika sedan länge. Historiskt sett har det varit stora haciendaägare som velat ta kontroll över territorier, men idag drivs konflikterna i stor utsträckning av multinationella företag eller internationella investerare som genom en komplex kedja av investerare och företag driver på den här vågen av hot, våld och mord, berättar Karin Ericsson på Latinamerikagrupperna för Aktuell Hållbarhet.

Vilka naturresurser konflikterna gäller beror på i vilket land, eller i vilken region, man befinner sig.
– I Brasilien handlar det främst om att företagen vill ha mer mark för att utöka soja-odlingar. Bomull och majs är andra grödor som företagen vill odla där. Gruvnäringen är stor i Brasilien och Colombia. I Colombia finns också oljepalmen som man framställer palmolja av, och även sockerrörsodlingar, säger Karin Ericsson.

Finanskrisen 2008 ledde till att finanssektorn ville börja sprida sina risker mer än tidigare och eftersom behovet av  naturresurser hela tiden ökar har de här områdena blivit allt mer intressanta för  investerarna berättar Karin Ericsson. I början av veckan var en brasiliansk delegation på besök i Sverige för att prata om de hot och våldsamheter  som människorättsaktivister och landsbygdsbefolkning utsätts för i Brasilien. Delegationens uppmärksammade gällde Andra AP-fonden, som genom den amerikanska fonden TIAA-CREF Global Agriculture (TCGA) investerat stora summor i mark i Matopiba i nordöstra Brasilien där den här typen av konflikter är vanliga till följd av storskalig soja- och sockerrörsproduktion. 2015 visade en rapport att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår den brasilianska lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar. Den visade också att fonden köpt mark genom en affärsman som utreds för landgrabbing.
– Vi har jobbat med det här fallet sedan 2013 och tagit upp frågan med Andra AP-fonden, och även med finansdepartementet och representanter i Riksdagens pensionsgrupp. Andra AP-fonden menar att ansvaret ligger hos den amerikanska fonden och att de jobbar så gott de kan med uppföljningar och kontroller för att kunna göra justa investeringar. Vi kan ju bevisa att det inte gått så bra i det här fallet, men det är väldigt svårt att utkräva ansvar  just för att det är en så komplex kedja, säger Karin Ericsson.

Vad kan företag göra för att motverka den här typen av brott mot mänskliga rättigheter?
– Först måste de skaffa sig kunskap om platsen, den problematik och den sociala och politiska kontext som finns där. Om vi ser på exempelvis Colombia så finns det just nu ett stort intresse för att gå in där och investera  efter fredsavtalet. Men paradoxalt nog har det trycket bidragit till att det sker fler mord på rättighetsförsvarare där idag än det gjorde innan fredsavtalet slöts. Det visar tydligt att det saknas mer djupgående kunskap om hur de här konflikterna fungerar. Här måste svenska företag och investerare ta ett mycket större ansvar för att sätta sig in i de här frågorna. En grundläggande sak som man bör veta när det gäller Latinamerika är att landsbygdsbefolkning och urfolk många gånger saknar lagfarter på marken de lever av. Det är ett problem med rötter i kolonialtiden och som innebär att människor som levt i områden i generationer saknar formella lagfarter som visar att de äger sin mark. Det finns visserligen internationella konventioner som skyddar urfolk men i länder där korruption är ett stort problem finns ofta sätt att tillskansa sig marken med hjälp av falska eller illegitima lagfarter och driva bort människor med våld.

Vad kan man göra som konsument för att värna om de här människornas rättigheter?
– Det bästa konsumenter kan göra är att sätta tryck på beslutsfattare så att vi får de lagar, regler och ramverk som måste finnas på plats. Som det ser ut nu hamnar man hela tiden i märkliga målkonflikter där man å ena sidan stöder utsatta grupper genom biståndsprojekt och andra insatser, å andra sidan bidrar man till att skapa de här konflikterna som leder till att människor utsätts för hot och våld. Som konsument kan man akta sig för att köpa produkter med palmolja och liknande, men den globala ekonomin är extremt komplex och det räcker inte med att bojkotta vissa produkter. Man måste jobba för att få till en förändring av lagar och regler så att stater får verktyg för ansvarsutkrävande gentemot företag och investerare.

Ulrika Danielsson är kommunikationschef på Andra AP-fonden. Hon menar att Latinamerikagruppernas kritik mot fonden är obefogad.
– När det gäller land grabbing så anser inte vi att köp av lantbruksfastigheter i länder med tydlig äganderätt av en jämnbördig part är land grabbing. TCGA, som vi investerar i, investerar i jordbruk som ägs av stora företag. Vi köper ingen mark från små familjejordbruk.

Men en av Latinamerikagruppens poänger är att ägarförhållanden för mark ofta är oklara i Latinamerika, känner ni att ni har kontroll över det?
– Ja vi känner att vi har kontroll över det. Vi har en väldigt rigorös kontrollprocess, både innan och efter ett förvärv. När vi skulle gå in i den här typen av markinvesteringar 2011 såg vi att det saknades principer för hur man skulle investera i ansvarsfullt jordbruk och då tog vi, tillsammans med några andra globala investerare, fram ett antal principer som också är en del av PRI:s principer. Sedan har vi infört tredjepartsrevisioner som granskar att det här fungerar och det är också någonting som vi redovisar i vår hållbarhetsrapport.Swedroc gjorde en rapport 2013 där vi fick synpunkter på att vi inte var tillräckligt transparenta gällande var jordbruken var belägna men nu har vi så att man kan gå in på en karta och se exakt var jordbruken finns någonstans. I övrigt inväntar vi en rapport som ska komma i mars, och som jag tror är sammanställd av FIAN. Där granskar man staters inblandning i, och ansvar för, pensionsfondernas markinvesteringar Brasilien. Vi har sagt att vi avstår från att kommentera innan vi läst den rapporten.

Andra AP-fondens markinvesteringar
Andra AP-fonden har investerat 2,5 procent av fondens kapital i jordbruksmark. Mer än 90 procent av dessa investeringar sker genom de globala fonderna ​TIAA-CREF Global Agriculture I​ (USD 450 miljoner) och ​TIAA-CREF Global Agriculture II ​(USD 750 miljoner) som har markinvesteringar i Brasilien. I juni 2016 fick Sverige kritik av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter för bristande kontroll av AP-fondernas investeringar.
Källa: Andra AP-fonden

Ladda ner rapporten från Front Line Defenders här