”Använd Sveriges plats i Säkerhetsrådet till att minska köttkonsumtionen”

DEBATT Om all mark som i nuläget binds upp för nötkött- och mjölkproduktion i stället användes för kolinlagring skulle vi kunna minska koldioxidhalten i atmosfären ordentligt. Sverige borde därför använda sin plats i FN:s säkerhetsråd till att få makthavare världen över att arbeta för ett proteinskifte bort från kött och mjölk till vegetabilier. Det anser Stefan Wirsenius från Chalmers och Jonas Paulsson från Köttfri måndag.

Foto: Forslunda Gymnasiet

Halten koldioxid i atmosfären ökade med rekordfart under 2016 och miljöexperten Johan Rockström säger att mycket tyder på att naturens förmåga att själv ta upp koldioxid börjar gå ned. Därför är det hög tid för att ta ett globalt initiativ för att minska animaliekonsumtionen, på motsvarande sätt som regeringen anordnade en FN-konferens om problemet med plast i haven.

Redan 2009 rapporterade FN:s miljöpanel UNEP att vi omgående och drastiskt måste minska konsumtionen av kött- och mejeriprodukter för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna. Men globalt har förtvivlat få åtgärder vidtagits i denna ödesfråga. Den svenska regeringen skulle verkligen kunna gå före och få resten av världen med sig.

Det stora klimatproblemet med kött och mjölk är att den mark som används för att producera animalier förhindrar att denna mark används till att binda in koldioxid i form av växande träd och skog. Detta är nämligen ett av de billigaste sätten att minska halten koldioxid i atmosfären.

Ett hektar skog lagrar i genomsnitt cirka 400 000 kg koldioxid. Detta motsvarar utsläppen från förbränning av ungefär 160 000 liter bensin. Det globala genomsnittet visar att ett hektar producerar ungefär 30 kg nöt- eller lammkött per år. Även om vi tar hänsyn till att marken producerar kött under många år innebär den förlorade kolinlagringen i skog ett koldioxidutsläpp på ungefär 150 kg per kg kött. Detta motsvarar utsläppen från 60 liter bensin.

Omkring en tredjedel av de betesmarker i världen som i dag används för nötkött- och mjölkproduktion var en gång täckt av naturskog som inte bara lagrade in mycket koldioxid utan även var rik på biologisk mångfald. Om vi som klimatåtgärd lät dessa marker återgå till skog skulle 450 miljarder ton koldioxid bindas in från atmosfären. Detta motsvarar cirka 15 års utsläpp från all fossilbränsleanvändning i världen. Kostnaderna för att åstadkomma detta skulle vara relativt små, särskilt jämfört med andra åtgärder.

Den förlorade kolinlagringen är inte det enda skälet att begränsa kött- och mjölkkonsumtionen. FN:s rapport ”Livestock’s Long Shadow” pekar ut djurhållningen som en av de allra största miljöbovarna av alla mänskliga aktiviteter. Den toppar listan för bland annat jordförstörelse, förstörelse och överutnyttjande av vattenresurser, försurning och luftföroreningar. Dessutom orsakar djurhållningen enorma utsläpp av de mycket starka växthusgaserna metan och dikväveoxid. Dessa utsläpp från den globala kött- och mejeriproduktionen påverkar klimatet nästan lika mycket som alla bilar, flygplan, båtar och lastbilar gör tillsammans.

I den nya rapporten ”Appetite for Destruction” från WWF konstaterar rapportförfattarna att världen konsumerar mer animaliskt protein än den behöver och det har en förödande effekt på naturen. I motsats till vad som ofta hävdas i debatten i Sverige, där köttkonsumtion felaktigt ses som en garant för biologisk mångfald, rapporterar WWF att köttindustrin orsakar 60 procent av förlusten av biologisk mångfald.

Världen behöver ett samlat grepp i FN:s regi för att få makthavare världen över att arbeta för ett proteinskifte bort från kött och mjölk till vegetabilier. På samma sätt som regeringen tidigare i år anordnade en FN-konferens om haven kan man initiera en global kampanj för vegonorm. Sverige sitter med i FN:s Säkerhetsråd och kan tala så att de allra mäktigaste lyssnar. Kampen mot klimatförändringarna är långt ifrån över. Ju längre vi väntar med åtgärder desto svårare kommer klimatproblemen att bli.

Stefan Wirsenius, docent på Chalmers

Jonas Paulsson, Köttfri måndag