Använd upphandlingar som verktyg för hållbarhet

DEBATT. Med skolstrejker och klimatångest har miljöfrågan snabbt blivit en av de viktigaste på den politiska arenan. Men när det kommer till offentliga upphandlingar är det fortfarande prislappen som är den avgörande faktorn medan andra värden får stryka på foten. Det är dags för staten att ta sitt ansvar och visa vägen, skriver Katarina Kenne, CSR-ansvarig på Dell Technologies i Sverige.

Katarina Kenne, Dell Technologies i Sverige.

Först och främst måste vi konstatera att den offentliga sektorn i Sverige sitter på en betydande makt. Tillsammans uppskattas myndigheternas, kommunernas och landstingens upphandlingspliktiga inköp till omkring 600 miljarder kronor per år. Som jämförelse är det ungefär samma summa som hela IT-branschen i Sverige omsätter per år, baserat på senast tillgängliga statistik.

Under de senaste åren har vi sett hur en del myndigheter valt att gå i bräschen för hållbara upphandlingar, tillsammans med en del regioner och kommuner. De arbetar med genomarbetade förfrågningsunderlag och ställer genomgående och konsekvent tydliga och ambitiösa krav i sina upphandlingar, krav som tvingar oss som leverantörer att tänka till och verkligen se över vad vi erbjuder – och vilken påverkan vi har ur såväl ett socialt- som ett miljöperspektiv – innan vi skickar in våra förslag.

Det är precis så det bör fungera, precis så upphandlingsprocessen kan användas för att pressa oss som leverantörer till bättre kvalitet och säkerställa att den upphandlande myndigheten både får det den efterfrågar, men också bidrar till en hållbar samhällsutveckling.

Ändå är det långt ifrån alla upphandlingar som fungerar på det här viset. Oftast finns hållbarhetsfrågan bara med som en bisats, inbakad på ett sätt som innebär att den saknar reell betydelse för utfallet. Hållbarhet blir alltför ofta något man sminkar processen med för ett vackert yttre, men som sällan utgör en avgörande faktor när själva inköpsbeslutet väl fattas.

När Visma nyligen frågade 390 anbudsgivare inom olika branscher om hur de upplever myndigheter i offentliga upphandlingar uppgav 8 av 10 att de någon gång avstått från att lämna anbud. De främsta orsakerna var att myndigheter fäster för stor vikt vid priset och bortser från kvalitet och hållbarhet, samt att kravställningarna och förfrågningsunderlagen är för otydliga.

Att hitta upphandlingar där hållbarhetsfrågorna varit avgörande för utfallet är därmed inte så lätt som man hade kunnat hoppas, även om de finns. Till exempel har Region Stockholm nyligen lyfts fram som ett föredöme av EU-kommissionen – deras sätt att använda offentliga upphandlingar ses som ”best practice”, och som något som borde anammas av fler aktörer i Europa. Bland annat uppmärksammar man hur miljökraven utformats både i form av obligatoriska ska-krav och som utvärderingskriterier.

Samtidigt som det är oerhört glädjande att se svensk offentlig sektor lyftas fram på det här sättet, är det symtomatiskt att det är en enskild region som uppmärksammas. Ansvaret för att se till att denna makt kommer till rätt nytta borde inte ligga på enskilda myndigheter, regioner eller kommuner. Men staten lyser med sin frånvaro. Var är helhetsgreppet? Var är de långsiktiga målen?

För att förverkliga Sveriges klimatambitioner och dra vårt strå till stacken för Parisavtalet, uppmanar vi miljöminister Isabella Lövin att agera så att samtliga statliga myndigheterna går i bräschen för att offentliga upphandlingar ska användas som ett verktyg för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Ska Sverige förbli en internationell förebild måste hållbarhet i samband med upphandlingar värderas lika högt som kostnadseffektivitet, om inte högre.

Katarina Kenne,
CSR-ansvarig på Dell Technologies i Sverige