Är det verkligen bättre med rosor?

Hållbarhet är komplicerat. Att kommunicera om hållbarhet är ibland ännu mer komplicerat.

I veckan gick Ica ut och hållbarhetskommunicerade kring ”singelsvinnet”. Det föranledde ett telefonsamtal från Aktuell Hållbarhet.

Nu handlar det inte om att singlar slösas bort i ett land som tveklöst hade kunnat ha fler familjehushåll. Nej, det handlar om att matsvinnet behöver minska för klimatets skull, och att matkedjan upptäckt att den varit lite för ensidigt inriktad på familjehushållen. Nu har det fixats med en rad åtgärder, såsom mindre förpackningar, så att även singelhushållen får möjlighet att bidra till denna mycket viktiga aspekt av klimatarbetet.

Som branschinriktad miljö- och hållbarhetsjournalist sedan drygt 21 år har jag absolut inget att invända mot detta initiativ. Tvärtom är det lovvärt av Ica Gruppen att försöka få med alla i klimatomställningen.

Men hur kommunicerar Ica Gruppen egentligen?

För att piffa upp ett annars ganska torrt pressmeddelande väljer Ica att lägga till två viktiga lockbeten för singlar: pengar och romantik. Ett smart grepp, men läs det här, saxat direkt från pressmeddelandet:

”– Minskat matsvinn är inte bara en viktig insats för miljön, det gör dessutom att man kan få spara pengar! Den som minskar sitt matsvinn kan nämligen spara in mellan 3000–6000 kronor per år som kan ge lite guldkant i tillvaron, säger Kerstin Lindvall.

Som exempel menar ICA att minskat matsvinn skulle kunna innebära att man kan köpa över 5000 koppar te, 500 röda rosor, gå på 30 biobesök eller köpa ett gymkort. Men det skulle också kunna innebära en bra början på att bygga en ekonomisk buffert, eller för att amortera på bostadslånet. Minskat matsvinn blir därmed en insats som är bra för såväl miljön som för privatekonomin.”

500 röda rosor? Är inte det jättedåligt ur hållbarhetssynpunkt med tanke på klimatutsläpp, kemikalier och att marken annars hade kunnat användas som till exempel kolsänka?

Ica har inte räknat på klimatutsläppen från de rosor som dagligvarukedjan säljer. Så någon exakt jämförelse är inte möjlig mellan klimatutsläppen från 500 genomsnittrosor och en genomsnittlig matkasse för motsvarande belopp, där varken rosorna eller maten äts upp.

Så här skriver en leverantör av snittblommor:

”Det spelar ingen roll om producenterna finns i Europa, Afrika eller i Sydamerika. Inom 24 timmar efter skörd är blommorna på väg till oss och efter ytterligare 24 timmar kan de vara på väg till din butik. När varorna anländer till våra lagerställen, kontrolleras det att varorna håller både rätt temperatur och rätt kvalitet. Efter snabb ompackning går de vidare för distribution till Dig utan att kylkedjan bryts vilket innebär förstklassig kvalitet, hållbarhet och fräschör.”

Snabba leveranser och obruten kylkedja leder garanterat till stora klimatutsläpp. En brittisk leverantör uppger att en ros odlad i Holland orsakar ett koldioxidutsläpp på 2,44 kilo och en ros odlad i Kenya ett utsläpp på 2,41 kilo. Jag antar att koldioxidutsläppet kan vara högre när rosorna ska flyga ända till Sverige.

I konsumentledet, då maten har förädlats som mest och transporterats längst, motsvarar ett kilo matsvinn cirka två kilo koldioxid, enligt Miljösamverkan Östra Skaraborg. I runda tal kan man alltså säga att en röd ros orsakar ett koldioxidutsläpp som ett kilo mat. Om man för varje kilo mat som sparas köper en röd ros går det på ett ut, ingen minskning av koldioxidhalten har skett i atmosfären. Men om du avstår från att köpa ett kilo mat får du oftast mer än en ros för pengarna, så jag gissar att samma pengar skulle leda till ett större koldioxidutsläpp om du köper rosor.

Är det bättre att man köper 500 röda rosor än kastar mat för lika mycket pengar?
– Det mest hållbara är naturligtvis att man plockar sin egen blombukett. Det var bara ett lättsamt exempel på hur mycket pengar man kan spara men framförallt hur mycket man kan minska matsvinnet, svarar Ica Gruppens hållbarhetschef Kerstin Lindvall.

Att locka till hållbarhetsåtgärder med ekonomiska incitament är ett klassiskt grepp, till exempel har energieffektivisering varit populärt hos företag på grund av att det ger sänkta energikostnader. Styrelser gillar helt enkelt hållbarhetsåtgärder som ger pengar in.

Samtidigt är det ur ett privatekonomiskt perspektiv ett ständigt hållbarhetsproblem att förbättrad ekonomi ökar konsumtionen och därmed ofta även klimatpåverkan. Till exempel kan klimatvinsten av bränslesnålare bilar ätas upp av ökade körsträckor. Så det är inte ointressant vad de pengar som sparats in i hållbarhetens namn används till istället.

När man minskar sitt matsvinn, tycker ni då att det är viktigt vad man gör med pengarna?
– Det måste så klart vara upp till varje person vad man väljer att investera de pengarna i, om man vill lägga dem på ett sparande eller konsumtion, säger Kerstin Lindvall.

Men ni försöker ju ändå få era kunder att handla mer hållbart?
– Ja, men vi vill hellre visa på möjligheterna än jobba med pekpinnemetoden.

Jag håller med om att pekpinnar inte alltid är det bästa sättet att kommunicera hållbarhet. Men när matkedjan nu ändå lovar guld – varför just locka med att använda detta till att köpa 500 röda rosor?

Pernilla Strid
redaktör, Aktuell Hållbarhet