Årets miljömäktigaste 2014: Vi löser inga miljöproblem ensamma

Årets miljömäktigaste svensk betonar i segerintervjun hur miljöfrågorna hänger ihop med fattigdomsbekämpning, ekonomisk utveckling och rättvis handel. Samtidigt saknar han den diskussionen i Sverige.

För knappt två år sedan tog Johan Kuylenstierna över chefsposten på Stockholm environment institute (SEI) efter Johan Rockström. Nu petar han ned företrädaren från förstaplatsen på miljömäktigastlistan. Det kanske säger något om det inflytande den institutionen har i Miljösverige och internationellt och vilken respekt den åtnjuter.
Det har knappast minskat sedan Johan Kuylenstierna tog över.

Det är en förvånad men glad listetta som får beskedet en sen kväll på ett hotellrum i London.
– Verkligen jätteroligt! Men vad oväntat – och det menar jag verkligen. Jag ser det kanske inte riktigt som att jag har så mycket makt, men självklart innebär min roll på SEI att jag har inflytande. Framför allt har jag ett ansvar att representera min organisation och våra frågor och jag har stor respekt för min roll som frontfigur, säger Johan Kuylenstierna.
– Det är också viktigt att det inte blir för mycket fokus på mig som person. SEI är en organisation med 180 anställda, varav 150 är forskare. Den rankades nyligen på andra plats bland världens tankesmedjor inom miljöområdet och det speglar den kollektiva kraften av samarbete, inom SEI och med partners. Vi har en gemensam vision om ett hållbart samhälle och en positiv utveckling i balans med de ekologiska systemen. Vårt namn till trots har vi ett starkt utvecklingsfokus och det tror jag är en viktig dimension i vår framgång.
Vilken roll tror du att hållbarhetsfrågorna att kommer att få i valet?
– Jag tror att de kommer att lyftas, men dessvärre inte vara avgörande för utgången i något av valen. Samtidigt har miljöfrågan mognat, så min förhoppning är att den bättre kommer att integreras med övriga politikområden. Det kan handla om allt från konsumtionsfrågor till politiskt nytänkande vad gäller kopplingar mellan en aktiv miljöpolitik och näringspolitiken, skapandet av nya jobb. Frågan om naturresurser är så fundamental, så möjligen kommer även den att rymmas i den allmänna diskussionen om exempelvis handel och ekonomi. I synnerhet inför EU-valet.
– Vidare kommer självklart klimatfrågan att diskuteras, men kanske snarare inom ramen för en mer övergripande diskussion om energisystem, omställning och till exempel utsläppshandel. Och detta är viktigt! Vi behöver enas om en långsiktig spelplan.
– Här är ju SEI:s uppgift att ge stöd till beslutsfattare, på nationell och EU-nivå liksom i andra delar av världen, och visa hur en omställning är möjlig, vilka verktyg som finns att tillgå och hur man rent praktiskt kan göra.
– Vi läser allt oftare att många har klimat-
ångest, men ångest skapas framför allt av att man inte tror att en förändring är möjlig. Jag anser att vi som arbetar med miljö- och utvecklingsfrågor har ett stort ansvar att kommunicera på ett mer positivt sätt och att arbeta mer lösningsfokuserat. Samtidigt är det viktigt att inte framstå som naiv; det kommer i vissa fall att handla om svåra val.
– Till syvende och sist styrs ofta miljöfrågans vara eller inte vara i valdebatten ofta av yttre faktorer. Får vi en extremsommar eller om andra länder drabbas av kraftiga naturkatastrofer kommer det att avspeglas i diskussionerna också här hemma. Det är inte fullt ut en enbart vetenskapligt baserad diskussion, och tur är väl kanske det.
Du har ju sysslat med miljöfrågor under ganska många år nu. Hur ser du att de har förändrats under åren?
– Ett stort skifte har skett inom näringslivet. Förr såg företagen på miljöfrågorna med stor skepsis, i dag har de större kunskap och engagemang. Det beror dels på att beslutsfattarna har höjt de krav som näringslivet har att förhålla sig till, dels på att miljöansvar har blivit en fråga om profil och varumärke. Men det finns också ett allt större genuint miljöengagemang hos näringslivet och dess ledare i dag. Inom flera sektorer har också naturresursfrågan blivit allt mer affärskritisk.
Vilka är de största utmaningarna framöver?
– På Europanivå handlar det mest om hur vi kan revitalisera ekonomin och det europeiska samarbetet. Vi löser inga miljöproblem ensamma, utan måste enas om en gemensam spelplan, med tydliga regler och transparenta styrmedel. Det krävs helt enkelt social och ekonomisk stabilitet för att miljöfrågan ska prioriteras högt. Tyvärr kan alla de interna problem som EU dras med på så sätt bli ett hot mot gemensamma ansträngningar för att bedriva en aktiv miljö- och klimatpolitik.
– Globalt handlar det mer om att utveckla politik och system som adresserar de stora orättvisor som fortfarande finns vad gäller till exempel utveckling, tillgång till ekonomiska resurser och fördelningen av naturresurser. Det visar återigen att miljöfrågor måste kopplas samman med övriga samhällsfrågor. SEI arbetar exempelvis med handelsfrågor och det tror jag är helt centralt. En rättvisare handel är en förutsättning för utveckling och rätt regler kan hjälpa oss att hantera många miljöproblem.

En annan fråga Johan vill framhålla är arbetet med att utveckla FN:s hållbarhetsmål. Det som började som fattigdomsbekämpning och miljömål har nu vuxit till att omfatta hela hållbarhetsområdet, säger han.
– Möjligen kommer vi inte att se så många konkreta resultat, men processen i sig är viktig, då frågorna lyfts upp på den internationella agendan. Jag önskar bara att vi hade mer av en sådan diskussion också i Sverige.
När det gäller klimatfrågan säger han att vi kanske tenderar att lägga för stor vikt vid de internationella förhandlingarna och att det trots allt finns skäl till optimism.
– Mycket av det verkliga arbetet görs utanför förhandlingsbordet. Andra, mer informella samarbetsinitiativ får allt större betydelse.
En annan viktig trend är också ökande regionalisering, tror Johan, när stora städer, regioner och länder går samman över nationsgränser för att lösa gemensamma problem.
Avslutningsvis vill han också nämna naturresursfrågan som han hoppas ska hamna mer i fokus.
– Exempelvis mark- och vattenresurser är en förutsättning för all utveckling. Jordens befolkning växer och fler kommer ur fattigdom. Trycket kommer att växa och frågan bli helt central för exempelvis livsmedelsförsörjningen. Detta kopplar återigen samman miljöfrågor med fattigdomsbekämpning, jämställdhetsfrågor, ekonomisk utveckling och internationell handel. Även Sverige borde ta dessa frågor på betydligt större allvar. n